Debatt: Regeringens styrning av flyget har havererat

Anna af Sillén (M)
Oppositionsråd Nyköping
Lotta Finstorp (M)
Riksdagsledamot Södermanland
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Riksdagsledamot Södermanland

Den statliga styrningen av flyget verkar ha havererat. I dag saknar staten en sammanhållen syn och struktur för svensk flyginfrastruktur och det har ytterligare förvärrats av coronakrisen. Det blir helt uppenbart när Stockholm Skavsta, Sveriges tredje största flygplats, blir utan coronastöd.

Regeringen offrar såväl klimatnytta som utvecklingsmöjligheter när man snedvrider konkurrensen på ett sätt som gör att regionala flygplatser kan tvingas stänga.

Snedvriden konkurrens

Statliga Swedavia (som äger så gott som alla de största flygplatserna i Sverige – dock inte Stockholm Skavsta) är ansvarigt för planeringen av flygtrafiken i landet. Ett upplägg som över tid har missgynnat de icke-statliga, företagsdrivna och regionala flygplatserna.

Beslutet att hemlighålla information om svensk flygtrafiks ekonomiska situation väcker mer frågor än förtroende.

I det stödpaket till flyget som beslutades i våras, med anledning av coronakrisen, snedvrider regeringen konkurrensen fullständigt – de regionala flygplatserna erhåller ett samlat flygstöd på cirka 100 miljoner kronor att dela på medan Swedavia och Luftfartsverket får sammanlagt närmare 4 miljarder kronor i stöd.

Det självklara målet

Alla kan förstå att man med detta riskerar att slå ut flygplatser som inte ägs av Swedavia, ett agerande som strider mot konkurrensrätten och nu granskas av EU-kommissionen.

Problemet är att när granskningen är klar kan det vara för sent, just nu accelererar nedläggning av flera viktiga regionala flygplatser. För oss moderater borde det självklara målet för regeringen vara att säkra att stora delar av Sverige täcks in av välfungerande och miljövänliga flygplatser. Inte minst viktigt i en så betydande tillväxtmotor som Mälardalen.

Otydlighet och velande

Trots statliga medel har Swedavia meddelat att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats längre. En signal som borde väcka regeringens engagemang för att se bredare på möjligheterna att utveckla svenskt flyg. Men i stället för en framåtsyftande diskussion om hur svenska resenärers resande kan förbättras präglas regeringens agerande av otydlighet och velande. Beslutet att hemlighålla information om svensk flygtrafiks ekonomiska situation väcker mer frågor än förtroende.

Skavsta har strategisk vikt

Skavsta är Sveriges tredje största flygplats, den är inte statlig utan företagsdriven. Flygplatsen spelar stor roll för utvecklingen, såväl inom Mälardalen som för landet i stort. Med placering en knapp timme söder om Stockholm har Skavsta potential att spela en allt viktigare roll i att avlasta Arlanda. Särskilt när tågförbindelserna stärks mellan Nyköping och Stockholm.

Skavsta har strategisk vikt ur flera perspektiv: för att stärka Mälardalens näringsliv som står för drygt halva Sveriges BNP, som beredskapsflygplats och för miljön.

Skavsta är bas för sjöräddning, brandflyg och nödflygplats för ambulans – och polisflyg. Klimatnyttan med att ta ner plan på Skavsta i stället för att de ska köa i luften ovanför Arlanda är stor – det gör att även de plan som landar på Arlanda gör av med mindre bränsle.

S och MP offrar klimatnyttan

För att hela Sverige ska leva bör det säkerställas att Sveriges regionala flygplatser inte bara har ekonomiska möjligheter att övervintra under coronakrisen. Minst lika viktig är signalen att staten vill satsa på att utveckla det mest miljövänliga flyget. Då är det centralt vilka flygplatser som finns kvar efter coronakrisen.

Stöd till svenskt flyg måste utgå från behovet av stöd och nyttan det gör. Utveckling och planering av svenskt flyg måste grunda sig på analyser om vad som är bäst för landet. Men S/MP-regeringen offrar just nu såväl klimatnytta som utvecklingsmöjligheter. Det är varken bra för Mälardalen eller för Sverige som land.