Debatt: Offentlig upphandling måste klimatanpassas

DEBATT. Av 200 kommuner är det endast åtta som 2018 hade krav på återvunnet material i sin upphandlingspolicy. Det måste förändras, skriver Equator, Tarkett, Gröna städer, Ragn-sells och Svensk form.

Jana Becker
Arkitekt och partner, Equator
Dag Duberg
Nordisk hållbarhetschef, Tarkett
Lars Eriksson
Generalsekreterare, Gröna städer
Pär Larshans
Hållbarhetschef, Ragn-sells
Mats Widbom
Vd, Svensk form

 

En cirkulär ekonomi är ett kretslopp av material, produkter och tjänster där vi gör mer med mindre, en ekonomi som håller sig inom ekologins ramar. Ökad efterfrågan på återvunnet material är avgörande för att Sverige ska kunna nå dit. Det öppnar dörren för att näringslivet ska kunna göra de stora satsningar på forskning, teknik och nya anläggningar som krävs för att genomföra omställningen.

Här behöver Sveriges offentliga aktörer, som varje år upphandlar för mer än 800 miljarder kronor, utmana näringslivet och ställa krav på återvunnet material i upphandlingar.

Steg för steg

I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre, mängden avfall och uttaget av råvaror är mindre och när något använts färdigt går det till återvinning eller återbruk. En cirkulär ekonomi banar vägen för ett genuint hållbart samhälle med kraftigt minskade klimatutsläpp, men det kräver nytänkande inom många områden från de som producerar till de som köper.

Att göra en cirkulär omställning är en resa i flera steg för att det som används i dag ska kunna tas tillbaka för återvinning eller ”upcycling”, i stället för att kasseras som avfall. Från design, hållbara material och utfasning av giftiga och skadliga ämnen till hållbara affärsmodeller och livscykelanalyser.

Det behövs morötter

Det pågår mycket utveckling inom området och det är bra, men en central utmaning är att det i dag saknas efterfrågan på produkter med återvunnet material. Det saknas därför skarpa drivkrafter på marknaden för en cirkulär omställning.

Varje år upphandlar offentlig sektor för över 800 miljarder kronor, samtidigt ställer i princip inga aktörer krav på återvunnet material. När Ragn-sells 2018 ställde frågan till 200 kommuner om huruvida de hade krav på återvunnet material i sin upphandlingspolicy var det endast åtta kommuner som svarade att så var fallet. När frågan ställdes till svenska myndigheter om de i sina styrdokument uppmanades upphandla återvunnet var det bara 16 procent som svarade ja.

Nyckeln till framgång

Industrin kan och vill ställa om men när efterfrågan saknas möjliggörs inte nödvändiga investeringar i form av framförallt forskning, ny teknik och anläggningar. Dessa krävs för att näringslivet ska kunna producera cirkulära produkter och tjänster.

Här har offentlig sektor en avgörande roll. Delegationen för cirkulär ekonomi, regeringens rådgivande organ, har sagt att offentlig upphandling är ett av de tre viktigaste områdena för att möjliggöra vår omställning till ett cirkulärt samhälle.

Näringslivet måste utmanas

Ett första steg är att kommuner och regioner för in målsättningar om att förebygga avfall och att styra mot cirkulära materialflöden i vägledande styr- och policydokument. Samt att myndigheter ges ett dylikt uppdrag från staten, i linje med de förslag som presenterades i utredningen Från värdekedja till värdecykel SOU 2017:22.

Regeringen bör även införa ett tidsbegränsat stöd för kommuner i syfte att kunna ge medarbetare som genomför och utformar upphandlingar den utbildning och de verktyg som krävs för att rent konkret kunna arbeta mot uppsatta cirkulärekonomiska mål. Här har både näringslivet och Upphandlingsmyndigheten viktiga uppgifter i att bistå med råd och kompetens.

En omställning till ett cirkulärt och hållbart samhälle är möjlig om näringslivet utmanas av kommuner, regioner och statliga myndigheter att genomföra omställningen. Vinsterna för klimatet är för stora för att vi ska kunna vänta.

Beslutskedja: Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi

25/1
2016
22/3
2017
13/9
2019
19/9
2019

Forrige artikel Greenpeace om klimathotet: Regeringen bryter mot grundlagen Greenpeace om klimathotet: Regeringen bryter mot grundlagen Næste artikel "Höstens budgetproposition kommer vara viktigare än på länge"
Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

NYCKELBIOTOPER. Frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta med registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska avgöras av myndighetens styrelse. Men styrelseledamoten Mikael Karlsson anser att myndighetsledningens agerande riskerar att låsa frågan.