Debatt

Debatt: "Miljöaktivisterna har mycket att förklara"

DEBATT. Vi får inte ihop miljörörelsens ideal med vår verklighet. Det är hög tid att aktivisterna får stå till svars för sina förslag, skriver Robert Wedmo, vd Mark- och miljörådgivning, och Rickard Axdorff, grundare Naturbrukarna Sverige.

Gör vi inte som aktivisterna säger förkunnar de om svavelosande olyckor och en planet dömd till undergång, skriver Rickard Axdorff och Robert Wedmo. 
Gör vi inte som aktivisterna säger förkunnar de om svavelosande olyckor och en planet dömd till undergång, skriver Rickard Axdorff och Robert Wedmo. Foto: Mark och miljörådgivning, Naturbrukarna Sverige
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Robert Wedmo
vd Mark- och miljörådgivning
Rickard Axdorff
grundare Naturbrukarna Sverige


De senaste årens debattartiklar från olika miljörörelser kännetecknas av att de beskriver hur vi andra ska leva våra liv. Gör vi inte som de säger förkunnar de om svavelosande olyckor och en planet dömd till undergång. Det handlar om olika aktivistiska föreningar och stiftelser så som Skydda skogen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Greenpeace.

Aktivister borde stå till svars

Aktivisterna har under en tid inte behövt ta ansvar för sina förslag. Vissa av dem går mer eller mindre oredigerade rakt upp som remisser från regeringen. Vi tycker det är hög tid att aktivisterna får stå till svars för sin inslagna linje. Ett vuxet beteende är nämligen att ta konsekvenserna av sitt handlande.

Kärnkraften. En käpphäst för aktivisterna är att lägga ner kärnkraften. Som alternativ anges vågkraft, solceller, bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Det fanns ett lovande vågkraftsprojekt i Lysekil men det kunde inte klara av att leverera el nog att bära sin egen kostnad. Solceller på exempelvis villor tillgodoser visserligen elbehovet för hushållet sommartid men under årets mörka perioder behöver hushållen köpa el eftersom solceller inte fungerar effektivt i Sverige från november till februari.

Bioenergin. Det vill säga göra energi av vedråvara, kräver brukade skogar och det vill aktivisterna minska. Var vedråvaran ska komma från är höljt i dunkel. Vattenkraften blir nog svår att bygga ut. Tvärtom är trenden att för ”miljöns” skull genom återställning av vandringsvägar för fisk arbeta för att riva ut småskalig vattenkraft.

Aktivisterna påverkar och motverkar 

Frågan till aktivisterna blir därför – var ska elen som ska byta ut flygbränsle och transportbränslen komma ifrån?

Kvar har vi då vindkraften som i dag står för cirka tio procent av Sveriges energiproduktion. Den skulle således minst behöva byggas ut fem gånger om kärnkraften, som står för ungefär hälften av vår elproduktion, ska avvecklas. Högst troligt än mer då vindkraften inte producerar fullt ut i hela landet samtidigt. Men vindkraftsutbyggnaden gillas inte av de lokala aktivisterna. De överklagar byggbeslut genom att hävda förekomst av tjäder eller fladdermöss i miljöprövningsärenden.

Vad ska värma svensken när nordanvinden ylar? Frågan till aktivisterna blir därför - tänker ni sluta motarbeta nyetablering av vindkraft, tänker ni sluta fördriva vattenbrukare från sina vattenkraftverk och varitfrån ska ni få mer ved till bioenergin?

Skogsnäringens jobb hotas

Skogen. Att undanta skog från brukande är en av alla de teser som dessa aktivister driver. De anser sig ha folkets stöd för att skydda skog från avverkning. Möjligen behöver Sverige inte de cirka 130 miljarder kronor som skogen bidrar med till Sveriges ekonomi och kanske det räcker med trettiofemtusen jobb i skogen istället för dagens sjuttiotusen. Sen har vi de 330 000 skogsägarna. Hur många av dem ska vi ha kvar? Frågan till aktivisterna blir därför – hur många färre jobb är det lämpligt att vi får, hur mycket bör vi minska vår skogsexport och hur många skogsbrukare ska lämna sina gårdar?

Ekologiskt lantbruk har annan miljöpåverkan 

Kött. Aktivisterna proklamerar att svensken äter för mycket kött. Istället ska vi enligt dem äta mer grönt och ekologiskt, det räddar världen. Men vid exempelvis Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) artdatabank framgår det att det främst är i jordbrukslandskapet som arternas mångfald minskar. Rödlistade arter kopplade till jordbruket, och speciellt det jordbruk som använder betande djur det vill säga kött, har störst problem med biologisk mångfald.

Problemet grundar sig i igenväxande hag- och betesmarker på grund av färre boskap och färre boskapshållare. När det gäller ekologiskt lantbruk så är det förvisso fritt från växtskyddsmedel men per producerad kilo gröda går det åt mer energi samtidigt som det läcker mer närsalter till våra vattendrag än vad ett konventionellt lantbruk gör enligt flera professorer vid SLU. Frågan till aktivisterna blir därför – hur ska förlusten av biologisk mångfald i kulturlandskapet stoppas utan fler betade öppna marker?

Den saknade elen

Transporter. Aktivisterna motsätter sig både flyg och fossiltransporter. Hur ser ni att en omställning ska ske? Om alla transporter ska gå med el måste elsystemet byggas ut ytterligare, vilket knyter an till frågan ovan. Frågan till aktivisterna blir därför – var ska elen som ska byta ut flygbränsle och transportbränslen komma ifrån?

Vi tycker att aktivisterna har mycket att förklara. Vad ska vi leva av? Vad ska vi äta? Varifrån ska pengarna komma? Hur ska vi inte frysa ihjäl? Var ska vi bo? Att vara konsekvensneutral fungerar inte längre. Snälla, upplys oss och hela svenska folket som inte får ihop era ideal med vår verklighet. Hur tänker ni göra för att er visdom och era visioner ska realiseras. Och viktigast av allt, visa hur vi ställer om i praktiken.

Nämnda personer

Rickard Axdorff

Ordförande Naturbrukarna Sverige, politisk sekreterare Moderaterna Örebro
Jägmästare, magisterexamen i ekonomi, försäljning, handel och marknadsföring (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1999)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00