Debatt: Låt infrastrukturen bidra till klimatmålen

Trafikverket har nu överlämnat sitt inriktningsunderlag till nationell plan för infrastruktur där dryga 700 miljarder kronor (inklusive banavgifter, trängselskatt med mera samt +/- 20 procent i planen) ska fördelas till väg och järnväg under de kommande tolv åren.

Kritiken från remissinstanser har inte varit nådig. Samtliga 21 länsstyrelser, regeringens expertmyndigheter, forskare och flertalet nyckelinstanser lyfter fram infrastrukturens betydelse för Sveriges klimatmål, och kritiserar bristen på åtgärder för transporteffektivitet. Något som Trafikverket avfärdar som "orimliga förväntningar".

Enligt Klimatpolitiska rådet finns ett tydligt samband mellan infrastrukturplanering och transportflöden. Regeringen har nu ett gyllene tillfälle att föreslå infrastruktursatsningar i enighet med Klimatpolitiska rådets analyser och skapa en infrastrukturproposition som blir ett viktigt verktyg för att nå Sveriges klimat- och miljömål.

Trafikverket har fel

I mars 2020 redovisade Trafikverket sitt regeringsuppdrag "Scenarier för att nå klimatmålet för transporter". Här menas att klimatmålen kan nås med en kombination av biobränslen, elektrifiering och minskade trafikvolymer. Volymer kan minskas, menar man, genom både högre körkostnader och mer attraktiva alternativ till vägtrafik.

Nu, ett knappt år senare, verkar dock Trafikverket mena att enbart elektrifiering och biobränslen kan bidra. Verket menar med sitt sätt att räkna att klimatnyttan av att effektivisera bort vägtransporter är minimal eftersom alternativen står för en så liten del totalt.

Till exempel anser Trafikverket att en tredubblad cykling har en marginell klimateffekt. Här antas att ökad cykling i dag inte sker på bekostnad av bil och därför inte kommer att göra så i framtiden. Det är fel, då cykling främst påverkas av infrastrukturens utformning.

Krävs annan infrastruktur

Kort sagt, olika typer av trafik kan minskas och ökas med hjälp av infrastruktur. Vi listar härmed tre exempel på detta.

• Ökad järnvägskapacitet. Rapporter från bland annat Trafikanalys och Trafikverket visar att järnvägen kan nyttjas bättre, både för regional kollektivtrafik och längre transportkedjor där olika transportslag samverkar. I Trafikanalys rapport "En breddad ekobonus" uppskattas att hälften av transporterna på väg kan överföras till järnväg. Och nyligen presenterade Trafikverket en trafikslagsövergripande analys med det tydliga budskapet att vi har ”kapacitetsbrist i stora delar av Sveriges järnvägsnät under stora delar av dygnet”.
  
  
• Alternativ till personbilstransport. De flesta bilresor är korta och cykel- och gångpotentialen är stor. Som exempel kan fyra av tio hallänningar cykla till jobbet på under 30 minuter. Siffran för Stockholm skulle vara sju av tio, om cykelvägnätet var lika välutbyggt som för bilar. I stora och medelstora städer finns den största potentialen att effektivisera bort bilresor genom att styra över till gång, cykel och kollektivtrafik.
  
  
• Kombinerade transportslag. Samverkan mellan transportslag är centralt både vid långa och korta transporter. De kan exempelvis förstärka varandra genom förbättrade möjligheter att byta mellan kollektivtrafik och cykel. Fraktcyklar används redan av flera åkerier inne i svenska stadskärnor och enligt VTI kan upp till hälften av lastbilsleveranserna ersättas av cyklar de sista kilometrarna i städer. Detta förutsätter förutom bättre cykelbanor att infrastrukturen för omlastning till cykel byggs ut. Här behövs kraftiga nationella investeringsmedel eftersom de lokala resurserna inte räcker till.

Transporteffektivitet

Vi uppmanar regeringen att föreslå en infrastrukturproposition som hanterar alla verktyg för att nå klimat- och miljömålen. Där kan transporteffektivitet komplettera elektrifiering och biobränslen, och Sverige tar tillvara den potential som förändrade resmönster och anpassad infrastruktur har för omställningen.