Debatt: Kortare livstid för bilar – ett sätt att minska utsläppen

I Sverige finns närmare fem miljoner bilar, en fordonspark som växer med cirka en procent årligen och som dessutom blir allt äldre. Medelåldern på svenska bilar har ökat från 7,4 år på 1990-talet till cirka 10 år 2018. Samtidigt har livslängden, från tillverkning till skrotning, varit konstant på senare år. Cirka 17 år i genomsnitt, enligt uppgifter från myndigheten Trafikanalys.

En större och åldrande fordonspark är ett allvarligt hot mot Sveriges klimatmål att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent senast år 2030, jämfört med 2010.

Saknar historiskt motstycke

Enligt Trafikverkets senaste årsrapport om vägtrafikens utsläpp måste utsläppen minska med åtta procent per år fram till 2030 för att målet ska nås. En minskningstakt som saknar historiskt motstycke. Under 2018 var det till och med så att utsläppen ökade med 0,5 procent. Trafikverket konstaterar vidare att de styrmedel vi har i dag i bästa fall kommer bidra till en minskning med 31-37 procent, alltså halvvägs till målet.

Optimala livslängden

Det behövs fler konkreta åtgärder för att vi ska minska bilens klimatpåverkan, och det snabbt. En sådan skulle kunna vara att ta bilar ur trafik tidigare och ta hand om delar och komponenter som kan återcirkuleras i ett grönt och resurseffektivt kretslopp.

Givetvis är det inte realistiskt att samtliga bilar över tio år ska tvångsskrotas i Sverige, det är heller inte min intuition med detta debattinlägg.

Lars Nykvist
Vd, Kvdbil

Nya beräkningar från Chalmers industriteknik indikerar att den optimala livslängden ur ett klimatperspektiv, för en bensindriven medelstor personbil, uppskattningsvis är mellan tio och elva år, sett till enbart koldioxidutsläpp och baserat på att bilen byts mot en nyare bil med bättre bränsleeffektivitet och drivmedelsform.

Bidragande faktorer

En betydande del av en bils totala koldioxidutsläpp sker i samband med tillverkning, men den snabba teknikutvecklingen har både gjort att bilars tillverkningsprocesser blivit mer hållbara och att fordonens energiförbrukning minskat i rasande fart.

Fortsätter det på samma sätt görs bedömningen, utifrån den forskning som bedrivits på området, att de direkta och indirekta koldioxidutsläppen från ett fordon successivt kommer att minska. Lättviktsmaterial, ökad aerodynamik, effektivare drivlinor och mindre rullmotstånd är bara några bidragande faktorer.

Finna nya vägar

På svenska vägar rullar i dag cirka två miljoner bilar som är mer än tio år gamla. Om dessa bilar – i stället för att köras vidare – tas ur systemet och återvinns, och den förväntade körsträckan i stället körs med en nyare bil med samma drivmedelsform, skulle utsläppen minska med över 400 000 ton koldioxid per år, visar Chalmers industritekniks beräkningar.

Det motsvarar nästan hela inrikesflygets koldioxidutsläpp som uppgick till cirka 550 000 ton under 2017, enligt data från Transportstyrelsen.

Givetvis är det inte realistiskt att samtliga bilar över tio år ska tvångsskrotas i Sverige, det är heller inte min intention med detta debattinlägg. Men för mig är det tydligt att vi måste finna nya vägar framåt för att avsevärt minska de utsläpp vi som individer, företag och samhällsaktörer genererar.

"Låt oss diskutera"

Till sist. Fortsatt fokus på elektrifiering och fossilfritt för att minska bilens klimatavtryck är inte tillräckligt. Nio av tio bilar i Sverige går fortfarande på bensin eller diesel och enligt prognoser från Trafikanalys kommer endast sex procent vara elbilar år 2030.

Jag uppmanar nu politiker, bilhandeln, fordonstillverkare, återvinningsindustrin, banker och finansbolag till ökat samspel. Låt oss diskutera hur vi ska ta tillvara på modern forskning och skapa realistiska systemlösningar för att nå klimatmålet. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan minska det svenska bilberget och möjliggöra för en modernare och mer klimateffektiv fordonspark.