Debatt: Det behövs dialog mellan flyget och miljörörelsen

Nyligen kom nyheten att några av Europas största flygbolag, miljörörelser och bränsleproducenter enats om vilka krav som EU:s direktiv för förnybar energi bör ställa för att räkna ett flygbränsle som hållbart. Tyvärr gick det svenska medier förbi. Just i Sverige, flygskammens hemland, borde detta vara en stor nyhet.

Flyget behövs

Vi är många som arbetar med flygets klimatomställning och som hoppas kunna bidra till en dialog med den svenska miljörörelsen i hopp om att en liknande nyhet blir verklighet även här. Miljörörelsens beskrivning av flyget bygger inte sällan på missförstånd. Missförstånd som förtjänar att redas ut för att miljörörelsen inte ska hamna lika fel i omställningsarbetet som flygbranschen hade gjort om klimatfrågan inte var ledande i dess tekniska utveckling.

Flyg och hållbarhet hade inte varit ett tema om flyget inte behövdes, men det gör det. Och coronapandemin har tydliggjort detta. Mångas värld blev mindre när pandemin tvingade flygplanen kvar på marken. Samtidigt har pandemin medfört ett stort behov av snabba världsomspännande transporter som bara kan ske med flyg. Sjukvårdsutrustning, patienter, mediciner och vaccin – utan flygtransporter hade pandemin blivit etter värre.

Vad vi vill förklara

I den konstruktiva dialog som vi nu vill inleda med den svenska miljörörelsen, hoppas vi kunna förmedla att en flygresa till medelhavet inte orsakar motsvarande ett tons koldioxidutsläpp. De vanligaste charterflygplanen får nämligen inte plats med den mängd bränsle som skulle krävas för att orsaka så stora utsläpp per passagerare.

Vi skulle vilja diskutera höghöjdseffekter, det vill säga den relativt outforskade men av allt att döma betydande klimateffekt från flyget och som kan uppstå när utsläppen sker på hög höjd. Vi vill beskriva hur vi, genom bättre planering, kan styra om de 2,5 procent av flygningarna som enligt studier orsakar 80 procent av dessa effekter.

Vi hoppas kunna förklara varför alternativa bränslen, vid sidan av en koldioxidreduktion på 80 procent eller mer, minskar höghöjdseffekterna och till och med flygplanens bränsleförbrukning. Flygplanen är tekniskt sett redo för bränslebytet så låt oss berätta hur det ska gå till utan att det orsakar kalhyggen eller matbrist. Vi varken vill eller har råd att byta ett dåligt bränsle mot ett lika dåligt eller sämre alternativ.

Vi vill förklara hur det kan komma sig att ett modernt flygplan i dag kan transportera oss i över 800 kilometer per timme men förbruka så lite som 0,2 liter per passagerarmil, 20 procent mindre än för tjugo år sedan, och mer energieffektivt än ett snabbtåg i 300 kilometer per timme.

Hur denna tekniska utveckling som möjliggjort att även om svenskarna flyger nästan dubbelt så mycket nu som vid sekelskiftet så har våra utsläpp inte ökat under samma period. Denna utveckling har inte på något sätt avstannat och Sverige är drivande i den. Och när kommer vätgasflyget samt hur kommer elflyget hållbart och säkert förbinda mindre orter med varandra? Låt oss berätta.

Krävs en dialog

Utan dialog riskerar vi ett teknikförnekande som kommer göra lika mycket skada för omställningsarbetet som klimatförnekandet gjort. Det har vi inte tid med.