Debatt: Använd vägskattens överskott till finansiering av bonus malus

Transportföretagen vill se ett förändrat bonus malus-system. Lätta lastbilar ska inte jämföras med små elbilar. Hemkörning av mat, varudistribution i städer och hantverkartjänster beskattas utan hänsyn till transportnyttan i de fordon som används.

Snarare borde ett system utvecklas som är effektivt både för miljön och kostnadsmässigt. I ett flertal utvärderingar av bland annat Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet framförs kritik mot att bonus malus-systemet ger högre kostnader för varje kilo minskat koldioxidutsläpp jämfört med andra möjliga åtgärder.

Transportsektorn står inför stora utmaningar de kommande åren. Samtidigt som transporterna förväntas öka ska utsläppen minska. Frågan behöver därför ställas om bonus malus-systemet är ett bra styrmedel givet målen om minskade utsläpp och om det är ett samhällsekonomiskt effektivt beskattningssystem?

Borde beskattas mer jämnt

Riksrevisionen lyfter särskilt fram att bonus malus-systemet har en problematisk fördelningspolitisk profil. Bonusen går till 80 procent till storstadskommunerna medan landsbygdskommunerna betalar största delen av malusen. Den förstärker redan den problematiska fördelningspolitik som drivmedelsskatterna ger.

Transportföretagen har låtit undersöka svenskarnas inställning till bonus malus-systemet. En majoritet svarade att stad och land borde beskattas mera jämnt. I dag betalar landsbygden betydligt mer malusskatter än vad städerna gör. I undersökningen fanns också stor förståelse för att lätta lastbilar inte ska hanteras i samma system som mindre elbilar och att transportnytta och användningsområde måste värderas högre.

Orimliga malusnivåer

Regeringens förslag som nu beslutats i riksdagen innebär också sänkt bonus för laddhybrider och kraftigt höjd malus även för bilar med låga koldioxidutsläpp. Givet de olika behov hushåll och företag har av transporter, riskerar det att i praktiken bromsa förnyelsen mot fordon med lägre koldioxidutsläpp.

Bonus malus-systemet ska vara självfinansierande, genom att utgifter för bonusarna täcks av intäkter från malusarna. Detta driver fram de i vissa fall helt orimliga malusnivåerna som bland annat drabbar lätta lastbilar.

Krävs en förändring

Transportföretagen föreslår i stället att bonus malus-systemet finansieras med överskottet från vägtrafiken, som varje år innebär cirka 60 miljarder kronor till staten. Vägtrafikens särskilda skatter uppgår årligen till cirka 90 miljarder kronor medan statens utgifter för väginfrastrukturen bara uppgår till cirka 30 miljarder kronor enligt statliga Trafikanalys.

Om inte regeringen är beredd att använda överskottet från vägtrafiken krävs det en reformering av bonus malus-systemet från grunden och det behöver ske nu.