De vill inte höja EU:s klimatambitioner

EU-VAL. De flesta kandidaterna i EU-valet vill se höjda eller kraftigt höjda klimatmålsättningar för EU, men det finns kandidater och partier som avviker från den generella trenden. Av Moderaternas fem toppkandidater är det endast Tomas Tobé som står bakom partilinjen.

Det saknas tillräckliga satsningar på kärnkraft för att EU ska nå sina klimatmål, menar kandidater som önskar sänka målen.<br>
Det saknas tillräckliga satsningar på kärnkraft för att EU ska nå sina klimatmål, menar kandidater som önskar sänka målen.
Foto: Annika Örnborg
Jacob Hederos

Få kandidater till EU-parlamentet tycker att EU-målen är tillräckliga. Av 265 kandidater i EP-valet som svarat på frågan ”Vilken nivå tycker du att EU:s klimatmål ska ligga på?” i SVT:s valkompass, är det nära 85 procent som vill höja målen.

Men 39 kandidater tycker att nivån på dagens mål, 40 procents utsläppsminskning till år 2030 relativt nivån 1990, är tillräckliga. Tre kandidater tycker också att målen ska minskas och två tycker att EU inte ska ha några klimatmål alls.

De två kandidater som förespråkar att EU inte ska ha några klimatmål återfinns hos M och SD. Moderaternas tolftenamn Lynn Thulin motiverar sin position så här:
"Miljöfrågorna är viktigare och att energipolitiken bryr sig mer om forskning och mindre om ideologi"

Robert Lund, som är på 15:e plats på SD:s lista, menar att EU och dess medlemsländer redan tar ett stort globalt ansvar och inte ska behöva ta större ansvar. 
"EU ska fokusera på att verka för att de stora klimatbovarna ska minska sina utsläpp," skriver Lund i valkompassen.

Tre vill sänka dagens mål

Det är även representanter från M och SD som återfinns hos de tre kandidater som vill sänka dagens mål.

Vi behöver ha en mycket mer trovärdig agenda. Vi kan inte ersätta kolkraften med något annat än kärnkraft och det är omöjligt att ersätta baskraft med förnybar energi.

Henrik Sundström
EU-parlamentskandidat för M

"Klimatet är i första hand en global fråga", svarar tidigare Europapolitiska talespersonen Sven-Olof Sällström, som återfinns på åttonde plats på partiets lista. Partikollegan Karl Robbjens på sjätte plats argumenterar på liknande sätt.

Uddevallamoderaten Henrik Sundström (plats 25) menar att målen är orealistiska, bland annat för att EU saknar de verktyg som behövs.
– Vi kan inte nå dem och samtidigt bibehålla nog med baskraft i EU. Självklart ska vi nå dem, för eller senare, men jag tror att de mål som vi satt upp i dag är lite för ambitiösa, vilket leder till att vi kommer att missa dem, säger Henrik Sundström till Altinget och fortsätter:

– Vi behöver ha en mycket mer trovärdig agenda. Vi kan inte ersätta kolkraften med något annat än kärnkraft och det är omöjligt att ersätta baskraft med förnybar energi. Vi behöver ha en fungerande linje där vi tydligt pekar ut en rejäl investering i fjärde generationens kärnkraft. Kan vi därigenom nå klimatmålen så jättebra, men i det här skedet tror jag inte är möjligt.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop för dig?
– Absolut, precis så. Sedan tror jag också att det är mer verkningsfullt att göra åtgärder på andra ställen än i EU, eftersom EU är en så liten del av kakan. Men vi är en väldigt stark handelspolitisk kraft, vilket gör att vi kan använda vår relation till andra länder i omvärlden för att göra saker, både genom bistånd och handelsavtal.

Hur ser du på argumenten om att vi måste ta ansvar och höja målen, för att visa på den riktning som vi behöver nå?
– Målen i sig kommer inte leda till sänkta utsläpp, de kommer bara leda till att vi misslyckas ännu mer. Vi måste ha en konkret plan för hur vi ska nå dem, för det går inte bara med hjälp av förnybart, säger Henrik Sundström.

M-kandidater följer inte partilinjen

Moderata partilinjen är annars att höja målsättningarna på EU-nivå, och det är också den linje som förstanamnet Tomas Tobé företräder. Men det är han ensam om bland partiets fem toppkandidater. Där följs inte partilinjen, utan de fem efterföljande kandidaterna anser istället att ”De klimatmål som finns i dag ligger på en bra nivå”.
"Sverige och EU har världens mest ambitiösa klimatmål och nu krävs krafttag för att uppnå dem effektivt. EU måste också få med sig fler länder i världen att ta ett större klimatansvar", menar exempelvis Arba Kokalari som står på femteplats på partiets lista.

Läs mer: Debatt: "Klimatet bryr sig inte om rödgrön symbolpolitik" 

Det parti där det råder mest uppslutning bakom partilinjen att "dagens mål ligger på en bra nivå" är SD. Ett återkommande argument hos företrädarna är att mer insatser behöver läggas på att få andra länder att öka ambitionerna.

"En spenderad krona på mindre utsläpp ger 2-6 (gånger) mer effekt utanför EU", skriver exempelvis tredjenamnet Charlie Weimer i sitt svar till kompassen.

Dokumentation

Det är partilinjen

När partierna fått svara på frågan ”Vilken nivå tycker du att EU:s klimatmål ska ligga på?” i SVT:s valkompass, som Altinget varit med och tagit fram, så anges följande svar:

EU ska inte ha några klimatmål

  • Inga partier i valkompassen

EU ska sänka sina klimatmål

  • Inga partier i valkompassen

De klimatmål som finns idag ligger på en bra nivå

  • Sverigedemokraterna: ”Det är viktigt att åtgärder på miljö- och klimatområdet sätts in där de gör mest nytta. Många gånger är det mer kostnadseffektivt i andra delar av världen.”

EU ska öka sina klimatmål

  • Socialdemokraterna: ”Det finns inget alternativ till att på lång sikt ställa om till netto-nollutsläpp. I Sverige vill vi nå detta till 2045 senast. EU:s mål måste skärpas för att ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål.”
  • Moderaterna: ”Sverige och EU har redan världens mest ambitiösa klimatmål. Nu måste fler länder i världen ta ett större ansvar och då kan EU säkerställa att vi leder omställningen genom att skärpa målen.”
  • Kristdemokraterna: ”Kristdemokraterna står bakom EU-kommissionens förslag om ett koldioxidneutralt EU till 2050. I Sverige har vi redan enats om motsvarande mål för svensk del till 2045. Sverige skall gå före och göra vad vi kan för att påverka EU, precis som EU måste påverka världen i stort.

EU ska ha mycket högre klimatmål

  • Vänsterpartiet: ”EU måste anta skarpare klimatmål för att bryta beroendet av olja, gas och kol. Det krävs kraftigt höjda klimatambitioner med bindande regler och mål där de rika får betala mest.”
  • Feministiskt Initiativ: ”Senast 2030 ska EU ha: 70 % minskning av växthusgaser jämfört med år 1990, 45 % förnybar energiproduktion, 40 % energieffektivisering. De globala växthusgasutsläppen ska vara noll senast år 2038.”
  • Miljöpartiet: ”Klimatet kan inte vänta. EU:s klimatmål ska styras av vad planeten klarar. Därför ska kol, olja och fossilgas stanna i marken. Utsläppen behöver minska minst 70% till år 2030 och nå nettonoll 2040.”
  • Centerpartiet: ”Vi står inför stora klimatutmaningar. Därför krävs samarbete inom EU och med resten av världen för att lösa klimatfrågan och att vi sänker utsläppen rejält.”
  • Liberalerna: ”2050 ska EU inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Det står klart att delmålen som nu satts upp inte räcker och EU måste öka ambitionen ytterligare genom tydliga delmål.”

Nämnda personer

Sven-Olof Sällström

Riksdagsledamot (SD)
Officersutbildning

Tomas Tobé

Europaparlamentariker (M)
Medie- och kommunikationsvetenskap (Högskolan i Gävle, 1998-1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00