De vill inte höja EU:s klimatambitioner

EU-VAL. De flesta kandidaterna i EU-valet vill se höjda eller kraftigt höjda klimatmålsättningar för EU, men det finns kandidater och partier som avviker från den generella trenden. Av Moderaternas fem toppkandidater är det endast Tomas Tobé som står bakom partilinjen.

Få kandidater till EU-parlamentet tycker att EU-målen är tillräckliga. Av 265 kandidater i EP-valet som svarat på frågan ”Vilken nivå tycker du att EU:s klimatmål ska ligga på?” i SVT:s valkompass, är det nära 85 procent som vill höja målen.

Men 39 kandidater tycker att nivån på dagens mål, 40 procents utsläppsminskning till år 2030 relativt nivån 1990, är tillräckliga. Tre kandidater tycker också att målen ska minskas och två tycker att EU inte ska ha några klimatmål alls.

De två kandidater som förespråkar att EU inte ska ha några klimatmål återfinns hos M och SD. Moderaternas tolftenamn Lynn Thulin motiverar sin position så här:
"Miljöfrågorna är viktigare och att energipolitiken bryr sig mer om forskning och mindre om ideologi"

Robert Lund, som är på 15:e plats på SD:s lista, menar att EU och dess medlemsländer redan tar ett stort globalt ansvar och inte ska behöva ta större ansvar. 
"EU ska fokusera på att verka för att de stora klimatbovarna ska minska sina utsläpp," skriver Lund i valkompassen.

Tre vill sänka dagens mål

Det är även representanter från M och SD som återfinns hos de tre kandidater som vill sänka dagens mål.

"Klimatet är i första hand en global fråga", svarar tidigare Europapolitiska talespersonen Sven-Olof Sällström, som återfinns på åttonde plats på partiets lista. Partikollegan Karl Robbjens på sjätte plats argumenterar på liknande sätt.

Uddevallamoderaten Henrik Sundström (plats 25) menar att målen är orealistiska, bland annat för att EU saknar de verktyg som behövs.
– Vi kan inte nå dem och samtidigt bibehålla nog med baskraft i EU. Självklart ska vi nå dem, för eller senare, men jag tror att de mål som vi satt upp i dag är lite för ambitiösa, vilket leder till att vi kommer att missa dem, säger Henrik Sundström till Altinget och fortsätter:

– Vi behöver ha en mycket mer trovärdig agenda. Vi kan inte ersätta kolkraften med något annat än kärnkraft och det är omöjligt att ersätta baskraft med förnybar energi. Vi behöver ha en fungerande linje där vi tydligt pekar ut en rejäl investering i fjärde generationens kärnkraft. Kan vi därigenom nå klimatmålen så jättebra, men i det här skedet tror jag inte är möjligt.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop för dig?
– Absolut, precis så. Sedan tror jag också att det är mer verkningsfullt att göra åtgärder på andra ställen än i EU, eftersom EU är en så liten del av kakan. Men vi är en väldigt stark handelspolitisk kraft, vilket gör att vi kan använda vår relation till andra länder i omvärlden för att göra saker, både genom bistånd och handelsavtal.

Hur ser du på argumenten om att vi måste ta ansvar och höja målen, för att visa på den riktning som vi behöver nå?
– Målen i sig kommer inte leda till sänkta utsläpp, de kommer bara leda till att vi misslyckas ännu mer. Vi måste ha en konkret plan för hur vi ska nå dem, för det går inte bara med hjälp av förnybart, säger Henrik Sundström.

M-kandidater följer inte partilinjen

Moderata partilinjen är annars att höja målsättningarna på EU-nivå, och det är också den linje som förstanamnet Tomas Tobé företräder. Men det är han ensam om bland partiets fem toppkandidater. Där följs inte partilinjen, utan de fem efterföljande kandidaterna anser istället att ”De klimatmål som finns i dag ligger på en bra nivå”.
"Sverige och EU har världens mest ambitiösa klimatmål och nu krävs krafttag för att uppnå dem effektivt. EU måste också få med sig fler länder i världen att ta ett större klimatansvar", menar exempelvis Arba Kokalari som står på femteplats på partiets lista.

Läs mer: Debatt: "Klimatet bryr sig inte om rödgrön symbolpolitik" 

Det parti där det råder mest uppslutning bakom partilinjen att "dagens mål ligger på en bra nivå" är SD. Ett återkommande argument hos företrädarna är att mer insatser behöver läggas på att få andra länder att öka ambitionerna.

"En spenderad krona på mindre utsläpp ger 2-6 (gånger) mer effekt utanför EU", skriver exempelvis tredjenamnet Charlie Weimer i sitt svar till kompassen.

Forrige artikel Synen på GMO-odling splittrar S och MP Synen på GMO-odling splittrar S och MP Næste artikel S-topp blir ordförande i Avfall Sverige S-topp blir ordförande i Avfall Sverige