Därför mobiliserar skogsbranschen i Bryssel

SKOGEN I EU. När nya beslutsfattare och kommission ska ta plats i EU:s huvudstad väljer tunga skogsintresseorganisationer att växla upp på plats.

Efter en period där både LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna har skickat ner experter till Bryssel varje gång det hettat till i deras bevakningsområden, har organisationerna nu bestämt att det behövs fler fasta representanter på plats.

Lantbrukarnas riksförbund LRF:s ordförande Palle Borgström motiverar rekryteringen med att de nu kan arbeta mer proaktivt framför att behöva göra ”brandkårsutryckningar”.

För tillträdande Sven Erik Hammar, som ska företräda LRF och Skogsägarföreningarna i Bryssel, är bland annat utbildning och samarbete med de europeiska systerorganisationerna i fokus.

– Det är viktigt att på plats kunna förklara hur hållbart nordiskt skogsbruk fungerar och vilka möjligheter som ligger i en övergång till bioekonomi, där vi kan fasa ut fossilt och ersätta det med förnybart. Det är ju den viktigaste åtgärden för att möta klimatutmaningen, säger Sven Erik Hammar till Altinget.

Vad märker ni för motstånd som motiverar att striden behöver tas mer aktivt?
– De tidigare erfarenheterna visar på att vi behöver öka kunskapen i Bryssel.

Från försvar – till att sätta agendan

Under den senaste mandatperioden har det ofta framställts som att skogsintressen har behövt försvara den svenska skogsnäringsmodellen i EU. Bland annat inom förnybartpolitiken och regelverket som skulle fastställa synen på skog- och markanvändningens utsläppslagrande förmåga, (se faktaruta om Lulucf-förordningen och förnybartdirektivet).

– Det har bland annat talats flera gånger om att införa en kaskadprincip, vilket skulle vara ett ingrepp på marknaden. Att politiken ska försöka styra råvaruanvändningen skulle särskilt ur ett nordiskt perspektiv passa dåligt, fortsätter Sven Erik Hammar, som menar att den diskussionen också kan komma upp igen under nästkommande mandatperiod.

Anna Holmberg, som kommer att lämna stolen som energidirektör på branschorganisation Skogsindustrierna för att leda arbetet från Bryssel, säger också att det väntas komma fler förslag på området som påverkar näringen.

– Det är otvetydigt så. Kommissionen har också uttryckt det tydligt. Det kommer att bli ett fortsatt fokus på hållbarhets-, klimat- och energifrågor och indirekt kommer skogen att påverkas av den politiken.

Då gäller det att vara på tårna?
– Ja, precis. Vi är ett skogsrikt land och har mycket skogsbruk. Så ser det inte ut i alla länder runt om i EU. Så vi har en viktig uppgift att berätta hur vi brukar skogen och hur vi använder den skogliga biomassan och den klimatnytta det skapar. Det är inte en självklarhet för alla andra, beroende på vilken del av Europa man kommer ifrån.

Skulle du beskriva det som att ni behöver ta striden igen när nya parlamentariker och en ny kommission kommer på plats?
– Det är i alla fall en väldig bra tajming. Det finns en möjlighet att knyta kontakter med parlamentariker redan från början av deras mandatperiod. Det finns också en möjlighet att vara med när den nya kommissionens arbete tas fram. Men att beskriva det som att vi ska behöva ”ta striden”, det håller jag inte med om.

Men i förnybartdirektivet och Lulucf-förordningen var det väl så att förslagen gick åt andra hållet, vilket krävde att man fick kämpa för att förändra dem?
– Ja, och de lagstiftningarna ska ju också revideras igen senast 2023. Den revisionsprocessen kommer säkert också att börja redan under nästa år, säger Anna Holmberg som redan börjat arbeta halvtid på Skogsindustriernas kontor i Svenskt näringslivs lokaler nära ministerrådet och EU-kommissionen.

Förstärkning behövs när nytt parlament tar plats

Skogsintressena finns dock redan representerade på plats i EU-huvudstaden i flera samarbetsorgan. Sven Erik Hammar anser inte att insatserna varit otillräckliga hittills, men han trycker på vikten av att förstärka påverkansinsatserna just i samband med att agendan för de kommande åren ska läggas fast.

– Vi går ju in i en ny institutionell cykel med ny kommission och nya parlamentariker. Så det finns ett behov av kunskapsöverföring. I många länder, bland annat Sverige, är det många nya parlamentariker.

Vilka är viktigast att övertyga? Det finns ju de miljöorganisationer som är väldigt kritiska till den politik och det sätt som skogsbruket bedrivs på i Sverige. Är de relevanta?
– Man ska vara beredd att prata med alla, men viktigast är att öka kunskapen hos parlamentarikerna och kommissionen. För oss är det viktigaste att besluten tillvaratar de möjligheter som finns i hela familjeskogsbruket för att mobilisera råvaran till bioekonomin, säger Sven Erik Hammar.

Vill gärna se bättre dialog med miljöorganisationer

Anna Holmberg ser gärna att arbetet med miljöorganisationerna kan förbättras.
– Vi vill väldigt gärna ha en bra dialog. Vi upplever att vi gör allt vi kan för att föra en bra dialog redan i dag. Men ”It takes two to tango”. Sedan är det ju så, Skogsindustrierna representerar våra medlemsföretag, och våra medlemsföretags verksamhet är i mångt och mycket uppbyggt på att bruka skogen och att från den bioråvaran skapa smarta produkter som samhället behöver för att ställa om. Våra produkter skapar klimatnytta varje dag som de används. Det tycker vi är viktigt att påpeka i den här debatten, om att ”bruka” eller ”bevara”.

Är det ofta ni sitter ner med miljöorganisationerna på EU-nivå?
– Det händer. Under senare år har vi bland annat träffat flera av dem vid revisionen av förnybartdirektivet och under LULUCF-förhandlingarna. Dessutom träffar vår europeiska branschorganisation CEPI återkommande miljöorganisationerna i olika arbetsgrupper.

Forrige artikel Vegetarisk myndighet väcker irritation Vegetarisk myndighet väcker irritation Næste artikel Pressen ökar på EU när fler backar 2050-mål Pressen ökar på EU när fler backar 2050-mål
Klimatförebilderna i Norden halkar efter

Klimatförebilderna i Norden halkar efter

KLIMAT. Trots att de nordiska länderna lyfts fram som föregångare internationellt lyckas de inte alltid göra sin hemläxa. Flera av länderna kommer att missa sina nationella mål nästa år.