Därför hotas svensk vattenkraft

Svensk vattenkraft står inför en akut kris. Vattenkraftens Miljöfond, som finansierar miljöanpassning enligt den nationella planen, meddelade nyligen en förlängd paus i utbetalningar och stopp för nya projekt till åtminstone den 1 september 2025. Samtidigt dröjer regeländringar, trots regeringens löften.

Värna den småskaliga vattenkraften

Varken nya förordningar eller uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är tillräckliga. Småskaliga vattenkraftägare behöver besked under sommaren 2025. Regeringen måste agera nu för att säkra natur- och kulturmiljö, elförsörjning och andra samhällsnyttor.

Den nationella planen är en kompromiss: miljöanpassning ska ske med hänsyn till elproduktion och samhällsnyttor. Regeringen angav 2018 (prop. 2017/18:243) att miljöprövningar inte bör minska vattenkraftens elproduktion med mer än 1,5 terawattimmar (TWh) per år, ett riktvärde som enligt HaV:s nya uppdrag (den 22 maj 2025) inkluderar Natura 2000-områden. Branschen finansierar åtgärder via Miljöfonden, med tio miljarder kronor och skäliga villkor.

Småskalig vattenkraft stödjer beredskap, landsbygd och kulturmiljöer.

Men fondens paus skapar osäkerhet. De stora kraftbolagen riskerar att hålla emot, vilket stoppar projekt. Av 30 lagakraftvunna domar har 19 lett till avveckling, bara 11 till fortsatt drift. Detta hotar småskaliga kraftverk, där fondens stöd är avgörande. Utan finansiering pausas miljöåtgärder och elproduktion minskar.

Småskalig vattenkraft kan bidra med ödrift och beredskap för samhällskritisk infrastruktur, som sjukhus, vid strömavbrott. Dammarna stödjer rekreation, som fiske och båtliv, och bevarar kulturmiljöer. Avveckling slår hårt mot landsbygden, där dammarna är centrala.

Rättssäkerheten undergrävs

Regeringens förordningar (SFS 2025:542, SFS 2025:543) beaktar nationell elproduktion men missar lokala nyttor och samhällsvärden som rekreation. HARO-värden, som ska balansera miljö och produktion, saknar transparens – vilket undergräver rättssäkerheten.

Fondens paus stoppar den nationella planens miljöförbättringar. Miljövinster skjuts upp, och avvecklingstrenden hotar elproduktion och miljö. Osäkerheten kring HaV:s uppdrag, som redovisas först 2026, skapar problem för ansökningar under 2025. Hur ska de utformas utan klara regler?

Besluten från den 22 maj 2025 räcker inte. Natura 2000 i 1,5 TWh-riktvärdet är positivt, men HaV:s tidigare strikta tolkningar riskerar att underminera målet. Förordningarna är otydliga, vilket Svensk Vattenkraftförening (SVAF) kritiserat. Endast tre procent av Sveriges vattenförekomster är klassade som kraftigt modifierade, mot EU:s 14 procent, vilket begränsar hänsyn till samhällsnyttor.

Balansera naturvärden och energinytta

Den nationella planen behövs för att balansera naturvärden och energinytta. Fondens paus stoppar detta, och arbetet måste återupptas.

Regeringen måste agera nu med fyra åtgärder:

1. Återuppta fondens utbetalningar med skäliga villkor.
2. Garantera att produktionsförlusten inte överstiger 1,5 TWh inklusive Natura 2000.
3. Ge transparenta direktiv för HARO-värden med hänsyn till elsystem och samhällsnyttor.
4. Leverera HaV:s vägledning under sommaren 2025.

Den nationella planen förenar miljö- och energinytta. Utan balanserade regler förlorar både miljön och samhället på avvecklingar. Småskalig vattenkraft stödjer beredskap, landsbygd och kulturmiljöer. Regeringen måste säkra vattenkraftens framtid innan valrörelsen 2026 tar över.