Därför är svenska välfärdsföretag oroliga inför framtiden

Sverige har i tre decennier byggt en välfärdsmodell där privata aktörer inom vård, skola och omsorg kan erbjuda skattefinansierade tjänster. Grundprincipen är att medborgaren ska kunna välja, utan att plånboken avgör. Olika utförare ska bidra till kvalitet, innovation och effektivitet inom ramar satta av politiken.

Politiken vill begränsa vinster och skärpa regler

En klar majoritet av svenskarna uppskattar valfriheten som följer med modellen. Enligt Demoskop anser 72 procent att det är viktigt att kunna välja skola. Enligt Svenskt Näringslivs basundersökning anser 85 procent att det är rätt att kunna välja sjukhus eller vårdmottagning. Samtidigt visar forskning att privata alternativ ofta levererar minst lika god kvalitet, ofta till lägre kostnad. Dessutom bidrar konkurrensen till utveckling även i offentlig regi.

Trots detta är modellen sedan länge politiskt ifrågasatt. Förslag om att begränsa vinster, skärpa regelverk eller minska utrymmet för privata aktörer avlöser varandra. Retoriken om att ”ta tillbaka kontrollen” eller ”fasa ut vinstintresset” återkommer från flera håll. Frågan är vad denna osäkerhet gör med de företag som i dag står för en betydande del av välfärdens genomförande.

Osäkerhet bromsar investeringar

Därför har Svenskt Näringsliv frågat medlemsföretag inom vård, skola och omsorg hur de påverkas. 34 procent uppger att viljan och arbetslusten redan påverkas negativt. 17 procent har stoppat investeringar och avvaktar utvecklingen. Nära var tionde företag överväger att avveckla sin verksamhet. Dessa resultat är alltså inte en konsekvens av redan genomförda reformer, utan av den politiska osäkerheten i sig. Redan signaler om förändring räcker för att bromsa investeringar.

Det finns ofta en övertro på att privata verksamheter enkelt kan tas över i offentlig regi eftersom ”personalen och lokalerna finns kvar”. Företagen ger en annan bild. På frågan om företagen skulle vilja och kunna ställa om till offentlig drift svarar 58 procent att det är helt osannolikt. Endast 10 procent ser det som helt sannolikt.

Nära var tionde företag överväger att avveckla sin verksamhet

Viljan att gå över till offentlig drift är med andra ord mycket låg. Detta är centralt. De privata aktörerna står i dag för en betydande del av välfärden, vilket inkluderar bland annat utbildning för hundratusentals elever, miljontals vårdkontakter och omsorg för tiotusentals äldre. Att snabbt ersätta dessa verksamheter är inte bara en administrativ fråga, utan också en systemfråga.

Vinstbegränsningar skulle slå hårt

Företagen pekar också ut vilka politiska förslag som skulle slå hårdast. Inom skolan anges förändringar av skolpengen, vinstbegränsningar och utökad offentlighetsprincip som mest negativa. Inom vård och omsorg toppar vinstbegränsningar, följt av lokala regleringar.

Samtidigt finns ett tydligt stöd för reformer som stärker kvaliteten. En majoritet av företagen vill se hårdare kontroller av oseriösa aktörer, skärpta sanktioner mot välfärdsbrott och högre kvalitetskrav. Problemet är alltså inte regleringar i sig. Detta pekar mot en mer konstruktiv väg framåt.

Fokus bör ligga på att åtgärda faktiska brister i systemen. Seriösa aktörer behöver långsiktiga och förutsägbara villkor för att kunna investera, utveckla och leverera hög kvalitet. Sveriges välfärdsmodell är i grunden stark, men inte okänslig för politisk osäkerhet. När investeringsviljan minskar och företag överväger att lämna marknaden riskerar konsekvenserna att bli påtagliga för elever, patienter och äldre.

Fokusera på kvaliteten

Vi behöver flytta fokus från ideologiska låsningar om driftsformer till det som faktiskt spelar roll: kvalitet, tillgänglighet och långsiktiga förutsättningar för välfärden.