Dagens regelverk stöder inte elevers rätt till en anpassad lärmiljö

Vårt skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Lagstiftningen måste skärpas så att elever med stort och varaktigt behov av en anpassad lärmiljö kan få sitt stöd tillgodosett. Utredningen av skolpeng till resursskolor måste förtydliga hur stödinsatsen resursskola ska bedömas och finansieras.

Anpassade skolmiljöer behövs

I dag lämnar 15 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i statistiken, vilket föräldranätverket Rätten till utbildning har visat. Den politiska förståelsen för vikten av helt anpassade skolmiljöer för elever med stora och varaktiga stödbehov har ökat. Skollagen förtydligades nyligen om vad som kännetecknar en resursskola, men ersättningssystemen reglerades inte. Detta skapar fortsatta utmaningar för verksamheterna och eleverna.

För att säkerställa utbildning för dessa elever måste riktad ersättning till elever med stora och varaktiga stödbehov, på resursskola, införas. Regelverk och finansieringsmodeller måste stödja deras rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.

Även om elevens stödbehov nu väger tyngre än kötid saknas fortfarande likvärdiga förutsättningar för att driva skolor med anpassad lärmiljö.

Som skolhuvudman har vi verkat i 30 år för elever som har stora och varaktiga stödbehov utifrån en diagnos inom NPF och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Våra skolverksamheter präglas av helt anpassade lärmiljöer och omfattar allt från fysisk miljö till lektionsupplägg, gruppstorlekar och utökad elevhälsa. Resursskolor har i praktiken funnits länge, men först nyligen reglerats uttryckligen i skollagen.

Säkra likvärdiga förutsättningar för resursskolor

Även om elevens stödbehov nu väger tyngre än kötid saknas fortfarande likvärdiga förutsättningar för att driva skolor med anpassad lärmiljö. Det råder betydande skillnader mellan kommuner kring tillgång till resursskolor, bedömningar och nödvändig finansiering. Få kommuner har infört riktade ersättningsmodeller, men dessa är oenhetliga och möjliggör inte en likvärdig resursfördelning eller systematisk uppföljning av resultat.

Resursskolornas elever har ofta en historik av problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. En helt anpassad och resurstät skola är ofta nödvändig för dessa elever. Riktad ersättning är en investering i deras möjlighet att nå kunskapsmålen och leva ett mer självständigt liv.

Utredningen måste föreslå regelverk som garanterar att stöd kan realiseras på resursskola, i tid och över tid. Tidigare utredningar har konstaterat problem med bidragssystemen. Den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm måste nu säkerställa riktade stödinsatser för elever med störst behov av stöd.

Förtydliga regelverken

Den bör föreslå:

• Att ett myndighetsuppdrag ges för att ytterligare förtydliga resursskolans uppdrag och vilka stödinsatser som ger rätt till plats.
• Ett formaliserat beslut från hemkommunen om ”elevs rätt till resursskola”.
• En riktad ersättningsmodell baserad på resursskolans uppdrag, elevgrupp och resurser, förslagsvis kombinerad med kravkriterier och en riksprislista.
• Prioritering av elevens rätt till utbildning och stöd vid kommunens budgetbeslut.

Dessa åtgärder kommer att lägga grunden för att skollagens princip om likvärdig utbildning för alla elever blir verklighet.