Avfallsmål på plats

Av: Klaus Ulrik Mortensen

Två års tröga förhandlingar om de europeiska avfallsmålen avslutades natten till måndagen. En vecka innan Estland måste lämna över stafettpinnen till Bulgarien lyckades det estniska ordförandeskapet ro i land en kompromiss med EU-kommissionen.

Överenskommelsen föll på plats flera timmar efter att söndagen hade blivit måndag. Och bara det faktum att man valde att ha mötet på en söndag visade att man tog uppgiften med att hitta en lösning på allra största allvar.

Fem procent mindre återvinning

I december 2015 lade EU-kommissionen fram sitt paket för cirkulär ekonomi, som redan då hade gått igenom åtskilliga manglingar. Detaljerna i den aktuella överenskommelsen har ännu inte presenterats. Men enligt Politico och källor i Bryssel som Altinget har pratat med kan man ändå få en generell överblick. I förhållande till kommissionens utspel är det en lätt urvattnad och provisorisk överenskommelse som esterna kan lägga fram på måndagen.

Mest anmärkningsvärt är att ambitionen om att de 28 medlemsländerna ska återvinna 65 procent av sitt hushållsavfall har ändrats till ett mål på 60 procent. Målen är därmed 55 procent 2025 och 60 procent 2030. Och så har man öppnat för att länderna kan lägga till ett extra mål på 65 procent till 2035, om det behovet skulle tränga sig på. Men det är i så fall något man först behöver komma överens om fram emot slutet av nästa decennium.

Glada officiella miner

Ett annat trätoämne var strängare krav för soptippsanvändning. Hälften av EU-länderna lägger i dag mer än 50 procent av sitt avfall på tippen. Ur det perspektivet var kommissionens krav ambitiöst: 2030 får max 10 procent av avfallet hamna på soptippen. Kompromissen landade på 10 procent till 2035. Och det kan Europa vara nöjt med, enligt den estniske miljöministern Siim Kiisler.

–Nästan en tredjedel av det europeiska hushållsavfallet hamnar på soptippar. Nu förbinder sig länderna att lägga fokus på återbruk och återvinning. Det kommer att öka takten på rörelsen mot en cirkulär ekonomi, säger ministern.

Karmenu Vella, miljökommissarie från Malta, delar hans entusiasm.

– Morgonens överenskommelse stärker Europas avfallshierarki genom att placera förebyggande, återbruk och återanvändning över tippning och förbränning. I cirkulära och moderna ekonomier är det helt orimligt att kasta avfall på tippen. Därför är kommissionen glad över att ha knuffat parlamentet och länderna i en mer miljövänlig riktning, säger han.

Få snubbeltrådar men ingen fara

Bland betraktarna i Bryssel är man nöjd med överenskommelsen. Det anses vara gott hantverk av esterna att man lyckas landa ett paket som alla verkar vara nöjda med. På onsdag träffas ambassadörerna i EU för en gemensam briefing om överenskommelsen. Och till slut väntas de enskilda ländernas ministrar rösta om överenskommelsen. Därefter måste den godkännas formellt i EU-parlamentet.

Men ett par snubbeltrådar finns det trots allt i överenskommelsen. Särskilt målsättningen på 65 procent till 2035 kan komma att stöta på motstånd. En annan kontroversiell punkt är överenskommelsen om att det kommer ett krav på separat insamling av organiskt avfall och textilier 2023 respektive 2025.

Här är en översikt över de väsentligaste punkterna i överenskommelsen, sammanställt av det danska avfallsnätverket Dakofa:

• Nya bindande mål för avfallsreduktion på EU-nivå 2025, 2030 respektive 2035. De här målen täcker andelen hushållsavfall och emballageavfall som återanvänds, samt mål för hushållsavfall som skickas till soptipp 2035. De specifika målen är ännu inte officiellt presenterade.
• Striktare metoder och regler för hur man bedömer efterlevnaden av de här målen.
  Striktare krav för separat insamling av avfall, stärkt avfallshierarki med hjälp av ekonomiska styrmedel samt ytterligare åtgärder till medlemsstaterna som ska minska avfallsproduktionen.
• Minimikrav för producentansvar. Producenter är enligt de här reglerna ansvariga för insamling av använda varor, sortering, samt hantering för återanvändning. Producenterna kommer att avkrävas en pengasumma som beräknas på grundval av hanteringskostnaderna.

Nytt utspel om plast i januari

Men innan glädjen över en väl avslutad förhandlingsrunda blir alltför stor i Bryssel, ska man komma ihåg att det redan den 16 januari 2018 kommer ett nytt cirkulärt utspel. Den här gången handlar det specifikt om återanvändning av plast. Och som brukligt är det redan försenat. Kommissionen skulle ha haft plastpaketet på banan redan i november. Sedan blev datumet för framläggandet av paketet framflyttat till måndag den här veckan. Och nu köper sig kommissionen alltså betänketid till över nyår.

Förklaringen till förseningen är oklar. Det lär ha något med Kinas färska förbud mot import av plast att göra.

[email protected]