"Agenda 2030 kräver tydligare parlamentarisk förankring"

DEBATT. Agenda 2030:s bristande parlamentariska förankring är ett tydligt hinder för en effektiv implementering. Ett framgångsrikt arbete kräver att regeringen tillsätter en blocköverskridande parlamentarisk kommitté samt kopplar ihop statsbudgetens mål med Agenda 2030, skriver Roger Tiefensee och Anna Ljungdell, Gröna Städers Hållbarhetskommission.

Roger Tiefensee, ordförande i Gröna Städers Hållbarhetskommission
Anna Ljungdell, huvudsekreterare i Gröna Städers Hållbarhetskommission

Hållbarhetskommissionen kan i sitt arbete konstatera att det finns en stor och bred enighet i samhället om att målen enligt Agenda 2030 är bra och att omställningen till ett hållbart samhälle måste ske. Med internationella mått mätt ligger Sverige långt framme i sitt hållbarhetsarbete och vi har enligt FN bäst förutsättningar att nå målen. Det betyder dock inte att målen kommer att nås bara av att vi fortsätter som hittills, tvärtom. Kanske kan man till och med anta att Sverige har plockat de så kallade lågt hängande frukterna och att vidare steg inte kan ske utan att man på allvar vågar utmana de existerande strukturerna. Vår analys stödjer den tesen.

Otydlig roll för riksdagen

Vi konstaterar i vår rapport att riksdagen har en otydlig roll i dagsläget vad gäller Agenda 2030. Med en tydligare parlamentarisk förankring bedömer vi att det blir lättare att skapa långsiktiga spelregler för resten av samhället att förhålla sig till. Både mål och uppföljning behöver utvecklas för att bryta upp stuprörstänkandet och motverka att vi suboptimerar användningen av samhällets samlade resurser. Vi bedömer att den politiska dimensionen i detta har underskattats. Hur Sverige styrs och mot vilka mål är, och ska vara, beslut som Sveriges ledande politiker behöver fatta. Agenda 2030 är ett långsiktigt åtagande som vi menar kräver ett långsiktigt politiskt ansvarstagande över blockgränserna. Därmed inte sagt att de politiska lösningarna behöver vara lika.

Koppla ihop budgetprocessen med Agenda 2030

För att stödja det politiska beslutsfattandet föreslår vi därför att regeringen behöver ta fler steg i att utveckla budgetprocessen mot tvärsektoriella och integrerade analyser och att statsbudgetens mål tydligare kopplas ihop med målen i Agenda 2030. Regeringen påpekar tydligt i sin budget för 2018 att genomförandet av Agenda 2030 ska ske inom befintliga processer och strukturer. Vår granskning visar dock att just den starka sektorsindelningen och stuprörsorganisationen i staten ibland upplevs som ett hinder och att bristen på överblick riskerar att leda till att vi inte använder våra gemensamma resurser på effektivast möjliga sätt.

Behövs en kommitté

Vi anser även att regeringen behöver ge Agenda 2030 en tydligare parlamentarisk förankring genom inrättandet av en parlamentarisk kommitté i riksdagen. Omställningen till ett hållbart samhälle är ett långsiktigt arbete där styrning och uppföljning måste understödja processerna, inte vara ett hinder. Demokratisk förankring, transparens och medbestämmande är också av yttersta vikt för att lyckas. En parlamentarisk kommitté kan med fördel få i ansvar att utreda hur implementeringen av Agenda 2030 ska gå till, samt att anpassa målen i Agenda 2030 till svenska förutsättningar.

År 2030 kan verka långt bort, men det är bara tre mandatperioder kvar. Ska vi på riktigt ha möjlighet att nå målen krävs att vi redan nu fattar de nödvändiga politiska besluten om hur vi ska nå dit.

Forrige artikel "Horsstensleden vore ren kapitalförstöring" Næste artikel Federley: Samarbete behövs för klimatet Federley: Samarbete behövs för klimatet
Strid om älgens roll i skogen

Strid om älgens roll i skogen

SKOGSPRODUKTION. Halva älgstammen är i skottgluggen efter att skogsnäringen och Skogsstyrelsen har grupparbetat kring ökad skogsproduktion. Enligt Naturskyddsföreningen är rapporten framför allt ännu ett exempel på behovet av en översyn av skogspolitiken.