Ernkrans: Nästa prognos kan innebära ytterligare lättnader

– Vi säkrar nu stora delar av biståndet till civilsamhällesorganisationerna, men också till demokrati, samtidigt som vi stärker hållbar utveckling. Vi väljer att lägga de 1,3 miljarderna till det som är Sidas uppdrag, säger Matilda Ernkrans till Altinget.

Skriver ner prognos

I mitten av april aviserade regeringen att man skulle göra avräkningar på 9,2 miljarder kronor av biståndet för att finansiera flyktingmottagande. Detta på grund av de ökade flyktingströmmarna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. 1,1 miljarder kronor i avräkningar fanns redan inplanerade i budgeten. Altinget har bland annat skrivit om att avräkningarna innebär nedskärningar på upp till 50 procent för delar av miljöbiståndet.

I fredags skrev Migrationsverket ner sin prognos för hur många ukrainare som tar sig till Sverige under 2022 – från 80 000 till 50 000.

Hade slagit hårt

I tisdags kom så regeringens besked.

– Det här är det besked vi kan ge i dag och jag tycker att det känns väldigt bra att säga att vi säkrar finansieringen när det gäller civilsamhällets organisationer. De har sällan så stora marginaler, så det besked vi tidigare hade lämnat hade slagit väldigt hårt mot dem, säger Matilda Ernkrans. 

Borde ni inte återföra en betydligt högre summa, om nu kostnaderna per person inte har förändrats? Migrationsverkets sänkte sin prognos för Ukrainaflyktingar från 80 000 till 50 000 för 2022?

– Vi sa redan i våras att vi på grund av den humanitära krisen i Ukraina behöver justera biståndsbudgeten för att hantera kostnaden för flyktingar i Sverige. Det vi också sa då var att vi kommer att fortsätta följa hur Migrationsverkets prognoser ser ut framåt, för vi kan komma att behöva justera detta igen. Osäkerhetsfaktorerna är så pass stora gällande hur många flyktingar som kommer och hur kriget utvecklar sig.

– Situationen är fortsatt osäker men vi gör bedömningen att vi kan fatta beslut om 1,3 miljarder i dag. Men nästa prognos kommer den 29 juli, och den kan komma att innebära ytterligare lättnader när det gäller biståndsbudgeten. Då kan vi se vad vi ska använda till det internationella biståndet och vad vi behöver använda till flyktingkostnader här i Sverige.

För lite

Biståndsorganisationerna är fortsatt kritiska.

Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect, anser att beslutet är i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt.

– Neddragningen i biståndet är fortfarande den största någonsin, mitt under en brinnande klimat- och hungerkris. Om något borde biståndet öka och prioritera insatser på klimatsmart jordbruk och lokal matproduktion, säger hon i en skriftlig kommentar till Altinget.

Diakonia förväntar sig att ytterligare beslut om att återföra medel ska koma från regeringen.

– Biståndet behövs, och det behövs nu! Vi förväntar oss att regeringen återför minst det som man har tagit för mycket utifrån sitt eget system för avräkningar, vilket innebär att ytterligare 4,3 miljarder ska betalas tillbaka till biståndet, säger organisationens generalsekreterare Lena Ingelstam i ett pressmeddelande.