Utan fungerande kommunikationer hämmas den regionala utvecklingen

Mats Hammarstedt och Per Skedinger
Professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö samt affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) respektive forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö
Nyligen rapporterade Trafikverket att tågens punktlighet år 2024 var den sämsta på nästan 15 år. Omkring 89 procent av tågen höll tidtabellen. Bakom denna siffra döljer sig stora skillnader beroende hur långa sträckor tågen tillryggalägger: för kortdistanståg var punktligheten 94 procent, för medeldistans 86 procent och för långdistans så låg som 74 procent.
Flyglinjer dras in
Flera orter runt om i Sverige har under året också drabbats av indragna flyglinjer i samband med att BRA har ingått partnerskap med SAS och lämnat Bromma för Arlanda. För företagen är fungerande kommunikationer av vital betydelse, inte minst i landsbygdskommuner.
Att fungerande kommunikationer är särskilt viktiga i landsbygd framgår av en enkät vi riktat till ett stort antal företagare verksamma över hela landet. Som landsbygdskommuner definieras kommuner med färre än 40 000 invånare och få pendlare. Några av frågorna i enkäten handlar om hur stora hinder företagare upplever för att driva sin verksamhet på orten där man bor.
Av svaren framkommer att 19 procent av de tillfrågade i landsbygd anser att ”brist på tillgång till kommunikation via vägnät, tåg- och flygförbindelser” är ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” hinder. Motsvarande siffror för företagare i storstäder och övriga tätorter är 9 respektive 13 procent.
Nödvändigt med goda kommunikationer
Även ”brist på tillgång till kommunikation via mobilnät och bredband” upplevs i högre grad som väsentligt hinder i landsbygd (17 procent) än i övriga delar av landet, men med mindre skillnader gentemot storstäder (13 procent) och övriga tätorter (14 procent) än vad som är fallet för de fysiska transportmöjligheterna.
För företagen är fungerande kommunikationer av vital betydelse, inte minst i landsbygdskommuner.
Överlag menar respondenterna att bristande tillgång till goda kommunikationer – fysiska såväl som digitala – är ett större hinder för att driva företag än bristande tillgång till lokal samhällsservice, i form av till exempel polis, arbetsförmedling, vårdcentral, skola och barnomsorg.
Vi gick vidare i vår undersökning för att utröna vilka faktorer som förklarar varför företagarna tycker att goda kommunikationer är av så vital betydelse. Det finns betydande skillnader i attityd beroende på bransch.
Färre företagsexpansioner
Företagare verksamma i besöksnäringar, tillverkningsindustri och handel fäster större avseende vid goda kommunikationer via vägnät, järnväg och flyg än företagare i andra branscher. Detta hänger sannolikt samman med att dessa näringsgrenar är relativt mer beroende av fysiska leveranser och fysisk kontakt med kunder. Vad gäller brist på tillgång till kommunikation via mobilnät och bredband så noteras däremot inga branschskillnader, vilket indikerar att alla näringsgrenar är lika beroende av att de fungerar.
Resultaten i enkäten understryker betydelsen av goda kommunikationer för möjligheterna till regional utveckling. Det faktum att tågens punktlighet försämrats över tid och är sämst för långdistanstågen samt att utbudet av flyglinjer till flera orter dragits ner, och riskerar att försämras ytterligare, påverkar tveklöst möjligheterna till expansion för företag runt om i Sverige.
Mot denna bakgrund borde förbättrade kommunikationer stå högt på den politiska agendan för regional utveckling.
Artikeln är skriven av
Mats Hammarstedt och Per Skedinger
Professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö samt affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) respektive forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö












