Nordiska reaktionerna på Trumps Parisbesked: ”Sorgligt”

Det kom nog inte som någon större överraskning, men på måndagskvällen blev det officiellt:

För andra gången drar USA:s nytillträdde president, Donald J. Trump, USA ur Parisavtalet.

Nyheten tillkännagavs mindre än en timme efter att presidenten svors in.

Att inte ge upp

Bland nordiska ansvariga ministrar beklagas beslutet.

– Vi lever i en värld som behöver mer samarbete, inte mindre. Inte minst om globala utmaningar som klimatet. Det är därför beklagligt att USA drar sig ur Parisavtalet, säger Norges klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen (Arbeiderpartiet) i ett uttalande till Altinget.

– Norge kommer att fortsätta sitt aktiva arbete i klimatförhandlingarna och vara en drivande kraft för höga ambitioner både på hemmaplan och utomlands. Investeringarna i förnybar energi ökar globalt och klimatlösningarna blir allt mer lönsamma. Detta gäller även amerikanska företag.

Bjelland Eriksen pekar på att många amerikanska delstater har signalerat att de kommer att behålla sin klimatpolitik och sina ambitioner för den gröna omställningen.

– Norge kommer att vara en konstruktiv partner för mycket av det arbete som kommer att ske i USA, oavsett landets åtagande i Parisavtalet.

– Vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med USA under Trumps ledning. Förenta staterna är Norges viktigaste allierade och vi har ett nära samarbete på många områden, avslutar ministern

”Vi har provat detta förr”

På Linkedin skriver Danmarks klimat- och näringsminister Lars Aagaard (Moderaterne) att det var ett ”sorgligt besked” från den amerikanske presidenten.

”Det var väntat, men det gör inte irritationen mindre”, skriver Aagaard och fortsätter:

”USA är världens näst största utsläppare och har också varit en viktig bidragsgivare till klimatfinansieringen. Men vi har provat det förut och den gröna omställningen stannade inte av då. Det gör inte heller det globala klimatarbetet”, fortsätter Danmarks minister, som uppmanar sina kollegor i EU att ”hålla ihop i det globala klimatarbetet”.

Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger till TT att det ”naturligtvis” är allvarligt att Donald Trump återigen drar USA ur Parisavtalet.

Men hon anser ändå att Sverige och Europa är bättre förberedda den här gången, och lägger stor vikt vid att EU måste hålla fast vid sitt klimatarbete, i linje med den danske kollegan Lars Aagaard.

Hon menar dock att det finns en risk att andra länder kan komma att följa USA:s exempel och dra sig ur avtalet.

– Det finns definitivt en risk att andra länder hämtar inspiration, säger Pourmokhtari.

Hon, liksom Andreas Bjelland Eriksen, lyfter också fram det fortsatta samarbetet med amerikanska stater.

Ostoppbar drivkraft

Hos nationella aktörer i USA trycks det likaså på att arbetet fortsätter. New Yorks guvernör Kathy Hochul och New Mexicos dito Michelle Lujan Grisham säger att deras delstater kommer att fortsätta sitt klimatarbete.

”Våra delstater och territorier fortsätter att ha stora möjligheter enligt den amerikanska konstitutionen att beskydda våra framsteg, och främja de klimatlösningar vi behöver. Detta förändras inte i och med ett skifte i den federala administrationen.”

Hochul och Grisham leder U.S. Climate Alliance, en allians av guvernörer i 24 delstater och territorier som har lovat att fortsätta arbeta för att säkerställa en amerikansk framtid med nettonollutsläpp.

Dessutom har över 5000 statliga och lokala ledare i USA lovat att upprätthålla målen i Parisavtalet och att arbeta för ytterligare klimatpolitik.

”Det bästa hoppet för hela mänskligheten”

I ett tal på tisdagen, under World Economic Forum i Davos, upprepade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen också sitt budskap.

”Parisavtalet fortsätter att vara det bästa hoppet för hela mänskligheten. Europa kommer att hålla kursen och fortsätta att arbeta med alla nationer som vill skydda naturen och stoppa den globala uppvärmningen”

FN:s klimatchef Simon Stiell var besviken över beskedet på måndagen, men välkomnade USA tillbaka.

”Dörren är fortfarande öppen för Parisavtalet, och vi välkomnar konstruktivt engagemang från alla länder”, säger Stiell i ett uttalande.

Laurence Tubiana, som var Frankrikes särskilda representant vid klimatmötet i Paris och en av nyckelpersonerna i arbetet med Parisavtalet, säger att den nuvarande situationen är annorlunda än när Trump lämnade USA 2017.

”Det finns ett ohejdbart ekonomiskt momentum bakom den globala omställningen, som USA har gynnats av och lett, men som man nu riskerar att förlora.”

2024 var det varmaste året som någonsin uppmätts, och det första året då den globala medeltemperaturen översteg 1,5 grader över förindustriella nivåer. FN:s miljöprogram bedömer att nuvarande löftena om utsläppsminskningar innebär att världen står inför en temperaturökning på mellan 2,6-3,1 grader under detta århundrade.

Drill, baby drill

När Donald Trump senast ville dra USA ur det globala klimatavtalet dröjde det två år innan utträdet trädde i kraft.

Den här gången kommer USA sannolikt att kunna slutföra formaliteterna snabbare, eftersom landet inte är bundet av det treåriga åtagande som var i kraft för åtta år sedan.

Bland Donald Trumps andra uttalanden av betydelse för den globala kampen mot klimatförändringarna finns avsikten att öka användningen av fossil energi. I talet deklarerade han en nationell energikris.

– Vi har något som inget annat producerande land någonsin kommer att få: en större mängd olja och gas än något annat land på jorden, och vi kommer att använda det, sa Trump, som lovade att sänka konsumentpriserna, fylla på landets strategiska energireserver och exportera amerikansk energi till hela världen.

– Vi kommer att bli en rik nation igen, och det är det flytande guldet under våra fötter som kommer att hjälpa oss att göra det, fortsatte Trump och meddelade bland annat att han tänker dra tillbaka sitt stöd för elbilar.