Segervittring i grönytereform – nordiska protesterna kan få gehör

För att öka den biologiska mångfalden, men också motståndskraften i städer och svara upp mot bland annat värmeböljor, har det som en del i EU:s naturrestaureringsförordning föreslagits att alla städer ska öka antalet grönytor. I praktiken exempelvis via fler parker, träd och gröna tak, som kan svara upp mot påfrestningar och därmed minska behovet av andra infrastrukturinvesteringar.

I ett första led föreslås det att det inte får vara någon nettoförlust av grönytor mellan 2021 och 2030, och därutöver ska antalet ytor utökas kontinuerligt till år 2040 och 2050.

Men det ursprungliga förslaget har ansetts orimligt i flera led, eftersom det i implementeringen i bland annat Sverige skulle innebära att hela kommuner omfattas av kraven.