Rysslands skuggflotta är ett verkligt hot mot Östersjöns säkerhet

Rysslands skuggflotta har under de senaste åren orsakat allt större oro bland Östersjöländerna. Flottan, som består av äldre och ofta slitna tankfartyg, används för att kringgå internationella sanktioner och transportera olja, vapen och andra varor.

Men skuggflottan är inte bara en ekonomisk gråzon – den utgör en verklig säkerhetsrisk för alla länder runt Östersjön – inklusive Danmark. Hoten sträcker sig från miljökatastrofer och hybridkrigföring till riktade sabotageaktioner mot kritisk infrastruktur.

Skuggflottan är inte bara en ekonomisk gråzon – den utgör en verklig säkerhetsrisk för alla länder runt Östersjön

Gitte Lillelund BechFhv. Försvarsminister (V), f.d. vd för Danske Havne

I Danmark är oron tvåfaldig. Vi fokuserar på risken för miljökatastrofer och på möjliga säkerhetshot.

Flera försvarsanalytiker har varnat för att Danmarks beredskap är otillräcklig om en av de ryska skuggtankern skulle orsaka ett oljeutsläpp. Samtidigt har flera fall av skadade kablar och rör, skärpt fokuset på skuggflottans potentiella sabotagehandlingar och det hybridkrig som otvivelaktigt förs från rysk sida.

Professor Mikkel Vedby Rasmussen, en av Danmarks ledande forskare inom säkerhetspolitik, har i Berlingske Tidende betonat att hotet från Ryssland är verkligt och direkt: ”Putin vill föra Ryssland tillbaka till att bli en stormakt, och det betyder att han också vill bestämma något i Östersjön.”

Juha Martelius, chef för Finlands skydds- och underrättelsetjänst Supo, har ungefär samma bedömning. Enligt Martelius är skuggflottan den största säkerhetsrisken i Östersjön, och genom denna flotta säkrar Ryssland inte bara ekonomiska vinster, utan får också kapacitet för krigföring och förmåga att sabotera undervattensinfrastruktur som kablar och rörledningar.

I Finland har det redan förekommit flera fall av skadade kablar som misstänks ha orsakats av ryska fartyg. Senast i slutet av december 2024 upptäckte finsk polis en bogserbana på havsbotten i Östersjön i samband med skador på undervattenskablar. Tankern Eagle S misstänktes ha saboterat vajrarna genom att kasta ankare.

Samtidigt anser den finska underrättelsetjänsten att antalet incidenter med skador på kablar har varit exceptionellt högt under de senaste åren.

Stärkt skydd kring kablar

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen hör till de länder som är mest oroliga i förhållande till Ryssland och skuggflottan, vilket naturligtvis beror på ländernas geografi och historia.

Estland, Lettland och Litauen har ett nära samarbete med Nato för att stärka övervakningen och kontrollen av ryska tankfartyg. Möjligheten att beslagta fartyg som utgör ett säkerhetshot diskuteras också aktivt.

Den estniska militären har bland annat inlett en operation för att skydda Estlink 1, en viktig elkabel, efter flera fall av riktat sabotage.

Även hos våra grannar i Sverige ligger fokus på den ryska skuggflottan. I Sverige handlar oron inte bara om miljön, utan också om spionage. Tidigare marinchefen Ewa Skoog Haslum har varnat för att skuggflottans fartyg kan användas för avlyssning och insamling av underrättelser. Dessutom befarar svenskarna att fartygen medvetet skulle kunna orsaka kaos i svenska hamnar genom att simulera tekniska problem eller olyckor.

Fler nationella åtgärder

Den danska regeringen har erkänt problemet, och utrikesminister Lars Løkke Rasmussen har så sent som i mars svarat på frågor från det danska folketinget om ”inspektion och sanktioner av skuggflottans tankfartyg i Östersjön är tillräckliga” och om ”ytterligare kontroller och initiativ bör vidtas för att stoppa den ryska skuggflottan”.