Kommunbossen: ”Vi har tagit fram ett underlag vi ansett varit tillräckligt”

Stockholms stad vill införa landets första miljözon klass 3 – men Länsstyrelsen säger nej. Nu ska zonens vara eller icke vara avgöras av Transportstyrelsen. Som första kommun att testa regelverket har staden lagt stor vikt vid tydlig kommunikation för att skapa förståelse, acceptans och regelefterlevnad.  

– Det har varit ett viktigt fokus för oss, säger Trafikkontorets Joakim Boberg, ansvarig chef för projektet, i Altingets intervjuserie Kommunbossen. 

Hur har trafikplaneringsavdelningen arbetat med att ta fram underlag för beslutet om att införa en miljözon klass 3?

– Vi har arbetat med att ta fram underlag och beskriva konsekvenser utifrån ett antal olika aspekter som luftkvalitet, trafikflöden, transporter, verksamheter, kollektivtrafik och samhällsekonomiska konsekvenser, säger Broberg till Altinget och fortsätter:

– Något vi identifierade tidigt i projektet var behovet av bred och tydlig kommunikation. Både för att allmänheten och de som berörs ska veta vad som är på gång men också för att vi i längden ska nå efterlevnad och acceptans för den här regleringen. Av den anledningen har vi haft ett stort antal möten med berörda och intressenter i området för att hämta in kunskap. 

Vad låg bakom valet av det specifika området i city för att införa miljözonen?

– Det bedömdes som lämpligt dels för att det är många människor som vistas där och exponeras av luftföroreningar från trafiken. Det är gaturum som har smalare utformning jämfört med intilliggande gator som gör att luftcirkulationen blir sämre och exponeringen av föroreningar större. Det är även ett område med god kollektivtrafik och möjlighet till alternativa färdvägar för den trafik som inte får köra igenom zonen.

Som första kommun i Sverige att införa den här typen av regleringar, har ni tagit inspiration från andra europeiska städer som vidtagit liknande åtgärder?

– Vi har haft en omvärldsbevakning och samverkan med andra städer i Europa som antingen har eller planerar att införa liknande områden med nollutsläpps- eller lågutsläppszoner. Oslo, London, Amsterdam, Köpenhamn är några exempel, säger Joakim Boberg som samtidigt påpekar att projektet i Stockholm dragit till sig internationellt intresse.

Något vi alla konstaterat är vikten av att jobba med information, kommunikation och dialog, men också att få med sig näringsliv, fastighetsägare och andra som berörs.

– Något vi alla konstaterat är vikten av att jobba med information, kommunikation och dialog, men också att få med sig näringsliv, fastighetsägare och andra som berörs. 

Hur upplever du att responsen från berörda parter i området varit? 

– Vi har haft en tät dialog med intressenter, näringsliv och fastighetsägare och det har kommit in många synpunkter, tankar och funderingar som vi försökt bemöta. Men det är väldigt många som vill vara med i omställningen och ser den här zonen som något positivt. 

– Återkopplingen har givit oss värdefull information som vi har kunnat arbeta vidare med. Vi känner att det varit uppskattat att vi har varit så pass närvarande och arbetat aktivt med just dialog, information och kommunikation. Det har varit ett lärande som vi haft stor nytta av även i andra projekt.

Hur enkelt eller svårt är det att genomföra den här typen av regleringar?

– Precis som i all trafik- och stadsplanering kräver en sånhär åtgärd noggranna utredningar. Vi behöver tydligt beskriva mål, syfte, förväntade effekter och möjliga konsekvenser. Sen är det en utmaning att vara den första kommunen i Sverige som tillämpar ett relativt nytt regelverk. Det finns viss vägledning men vi trampar rätt mycket ny mark. Det har ställt nya krav på oss att bland annat stärka vår juridiska kompetens. 

Länsstyrelsen har nu stoppat beslutet om att införa miljözonen, med hänvisning till brister i utredningen. Hur har det påverkat det fortsatta arbetet?

– Rent praktiskt har beslutet inneburit att miljözonen inte har kunnat införas som planerat. Vi fortsätter dock att samla in data kopplad till luftkvalitet och trafik samt att kommunicera hur processen fortskrider till intressenter och berörda.

Staden har överklagat Länsstyrelsens beslut. Hur går dina tankar kring Länsstyrelsens upphävande?

– Vi kommer att utveckla våra skäl i ett yttrande till Transportstyrelsen. Där kommer det framgå hur vi resonerar kring Länsstyrelsen upphävande. 

Miljözon klass 3 är bevisligen en väldigt effektiv åtgärd om man vill minska utsläpp av kvävedioxid. Med full regelefterlevnad beräknas den ge så mycket som en 99 procent minskning i den här tänkta zonen.

Klagandena ifrågasätter både utredningen, miljöklassningen av området och menar att beslutet är för ingripande. Är invändningarna rimliga?

– Vi har utrett frågor kopplade till införandet av zonen och tagit fram ett underlag till beslut som vi har ansett varit tillräckligt. Men som sagt, nu har staden överklagat beslutet och hur vi resonerar kommer vi att utveckla i vårt yttrande, sen är det upp till Transportstyrelsen att bedöma det. 

Om miljözonen inte blir verklighet, ser ni andra åtgärder eller styrmedel som staden kan vidta för att nå målen om utsläppsminskning i innerstaden? 

– Miljözon klass 3 är bevisligen en väldigt effektiv åtgärd om man vill minska utsläpp av kvävedioxid. Med full regelefterlevnad beräknas den ge så mycket som en 99 procent minskning i den här tänkta zonen. 

– Sen jobbar vi löpande inom ramen för stadens framkomlighetsstrategi och miljöprogram för att minska utsläppen och öka framkomligheten för hållbara transporter. Det handlar om allt från fler laddstolpar och tuffare miljökrav i upphandlingar till att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i stadsmiljön. Vi hoppas såklart kunna införa miljözonen när det är möjligt eftersom vi också ser att det är ett väldigt effektivt verktyg, säger Joakim Boberg till Altinget.