Kommunägda energibolags verksamhet riskerar att leda till snedvriden konkurrens

I takt med att de kommunala bolagen blivit fler till antalet har även verksamheterna blivit alltmer omfattande och varierade till sin karaktär. Detta gäller särskilt de kommunala energibolagen. Vid sidan om kärnuppgiften att producera och handla med el bedriver många ytterligare verksamheter, som försäljning och installation av laddstolpar och solceller.

Kommunägda energibolag i gråzon

I en rapport visar Svenskt näringsliv att detta orsakar omfattande konkurrensproblem för privata elinstallatörer i större delen av landet. Dessutom är lagstödet för verksamheterna minst sagt svagt. Kommunala verksamheter, oavsett om de bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform, ska baseras på ett tydligt allmänintresse för kommunens medborgare, och kommuner ska inte ägna sig åt spekulativ verksamhet.

Det är ingen ny företeelse att kommunägda energibolag bedriver verksamheter i en lagmässig gråzon. Stora bolag som Tekniska verken i Linköping, men även mindre såsom Sala-Heby Energi, har vid ett flertal tillfällen ifrågasatts för delar av sin verksamhet. Men även om det vanligtvis rör sig om en mindre del i förhållande till den omfattande produktionen och försäljningen av elkraft, får det stora konsekvenser på den lokala marknaden.

Förutom risken för snedvriden konkurrens kan de kommunägda energibolagens ageranden även påverka nationella säkerhetsintressen.

Energibolag på den svenska marknaden är oftast kommunalt eller statligt ägda, och energibolagen har stora resurser och kompetens att bidra med för exempelvis utbyggnad av publik laddinfrastruktur. Men frågor om var gränsen för kommunala verksamheter går behöver lyftas här.

Varning för osund konkurrens

Ska små privata konkurrenter riskera att drabbas av osund konkurrens? Och ska kommunala aktörer få agera utanför kommungränsen? Energibolagen Mälarenergi, Jönköping energi, Göteborg energi, Tekniska verken i Linköping och Öresundskraft har inlett ett samarbete för att bygga laddinfrastruktur i hela södra Sverige. Ska man till och med få agera utanför landets gränser? Det gör Skellefteå kraft genom sitt dotterbolag Skellefteå kraft Denmark A/S som installerar laddinfrastruktur i Danmark.

Förutom risken för snedvriden konkurrens kan de kommunägda energibolagens ageranden även påverka nationella säkerhetsintressen. Skellefteå kraft är delägare i bolaget Charge Amps, som efter dåliga resultat nu sålts till Naas Technology, något som bland annat Dagens industri och Norran rapporterat om. Naas Technology ägs av det kinesiska bolaget Newlinks Technology. Skellefteå kraft får som en del av sin betalning aktier i det kinesiska bolaget. Ett svenskt kommunalt bolag blir alltså delägare i ett kinesiskt bolag.

Bolagen måste ha lagstöd

Även om Skellefteå kraft uttalat att man inte avser vara långsiktiga i sitt ägande i bolaget så väcker affären frågor givet den senaste tidens ökade geopolitiska spänningar mellan EU och Kina. EU-kommissionen har nyligen inlett en utredning mot påstådda subventioner till kinesisktillverkade elbilar. I Sverige kommer en ny lag om utländska investeringar träda i kraft den 1 december 2023 för att granska och potentiellt förbjuda exempelvis utländska direktinvesteringar i samhällsviktig infrastruktur, vilket laddinfrastruktur potentiellt skulle kunna anses vara.

Samtidigt som en snabb omställning till ett elektrifierat samhälle är viktigt för att klara klimatutmaningen måste kommunala bolag ha ett tydligt stöd i lag för den verksamhet de bedriver. Verksamheten får inte leda till snedvriden konkurrens. I slutändan är det trots allt kommunmedlemmarnas skattepengar som används.