EU:s nya gröna tsar hamnade i inrikespolitiskt bråk: ”Ni borde sitta i en rättssal”

Foto: Philippe Buissin, European Union 2024 - Source : EP
”Kommer ni att revidera den gröna given, bara lite? Eller vill du driva EU vidare på vägen mot ekonomiskt självmord?”
Parlamentet visade ingen nåd i tisdagens utfrågning av Spaniens Teresa Ribera, som har nominerats till ny vice ordförande för EU-kommissionen och kommissionär med ansvar för konkurrenskraft. Utfrågningen var efterlängtad av många, eftersom Ribera är symbolen för den omvalda kommissionsordföranden Ursula von der Leyens nya vision för Europas gröna omställning.
Klimatpolitiken ska inte längre bara rädda klimatet. Den måste rädda kontinentens vacklande ekonomi, säkerställa oberoende från fossila autokratier och bygga upp en grön industri som kommer att skapa välstånd, tillväxt och arbetstillfällen i hela Europa.För två veckor sedan stod du inför ditt livs prövning, och du misslyckades.
Dolors Montserrat
Kristdemokrat, ledamot av Europaparlamentet, Spanien
Därför är klimatpolitik inte längre bara klimatpolitik.
Det handlar om den ekonomiska politiken, industripolitiken och konkurrenspolitiken.
Men, som den skarpt vinklade frågan ovan signalerar, är det långt ifrån alla ledamöter i det nya Europaparlamentet som är redo att skriva under på von der Leyens gröna tillväxtplan.
Frågan ställdes av italienskan Silvia Sardone, som är invald för högerpartiet Lega. I en attack mot europeisk klimatpolitik anklagade hon Ribera för att bedriva ”klimataktivistisk talibanpolitik” som ”folk är trötta på”.
Nästa fråga, tack
Sardone var inte ensam om sin frustration över EU:s klimatpolitiska inriktning.
Till exempel ville Nicola Procaccini, som är invald för det högernationalistiska Italiens bröder, veta om det inte var dags att ta en paus med CO2-minskningarna, nu när de redan minskar, och när de bara tar upp åtta procent av planetens totala utsläpp.
Det var inte Ribera särskilt sugen på.
– Världen väntar inte på oss, blev svaret.
I salen fanns till och med utrymme för att återanvända klimatskeptiska uttalanden från AFD-politikern Anja Arndt, som också närvarade vid utfrågningen av klimatkommissionär Wopke Hoekstra.
Under Riberas utfrågning ställde hon återigen en fråga som var avsedd att ifrågasätta klimatvetenskapen, och även under Riberas utfrågning blev hon blankt avvisad.
– Jag försöker verkligen vara artig, sa Ribera när hon för andra gången var tvungen att svara Arndt, som inte var nöjd med Riberas bevis för att det finns klimatförändringar orsakade av människan.
– Men det är helt enkelt inte värt att diskutera det här.
”Du borde sitta i en rättssal”
Många skulle nog förlåta Ribera om hon var lite distraherad. Uppgiften att hålla sig sakfrågorna komplicerades ytterligare av att det spanska högerblocket, för närvarande mycket uppeldat, dök upp i stort antal, ivriga att ställa frågor vid utfrågningen.
De ville pressa Ribera på hennes ansvar för översvämningarna i Valencia, som krävde hundratals spanjorers liv för två veckor sedan.
Ribera är en av de högst rankade spanska ministrarna i en regering som hon kommer att avgå från om hon bekräftas som kommissionär. Därför var det inte utan rimlighet att hennes eget politiska ansvar för katastrofen prövades.
– För två veckor sedan stod du inför ditt livs prövning och du misslyckades, sade den kristdemokratiske EU-parlamentarikern Dolors Montserrat.
– Du borde inte vara här.
– Ni borde inte sitta i kommissionen, ni borde sitta i en rättssal, tillade Jorge Buxadé Villalba, en spansk EU-parlamentariker för det högernationalistiska partiet Vox.
De upprepade försöken att ställa Ribera till svars för bristande krisberedskap – som hon enligt Politico är i sin fulla rätt att lämna över till Valencias konservativa regionala regering – slutade emellertid med att det verkliga syftet med utfrågningen gång på gång spårade ur.
Atomiskt tabu
Om vi för ett ögonblick bortser från de många anklagelserna och den mängd talartid som de spanska parlamentarikerna ägnade åt att diskutera inrikespolitiska frågor – inklusive ansvarsfördelningen mellan den spanska regeringen och Valencias autonoma regionala regering under översvämningar – fanns det dock en hel del sakpolitiska frågor i kammaren.
Man ville höra hur Ribera kommer att förändra EU:s konkurrenspolitik och ge plats åt fler ”europeiska mästare”, utan att underminera den inre marknaden.
En annan handlade om huruvida EU bör klimatsäkra all offentlig infrastruktur och skydda utsatta medborgare och arbetstagare i händelse av allvarliga klimathändelser.
Och ett antal franska och östeuropeiska parlamentariker ville veta vad Ribera anser om kärnkraft och om hon kommer att stödja utbyggnaden av denna energiform i de länder som inte har rika vind- och solresurser.
Men ett mycket tydligt mönster framträdde också.
Ju närmare frågorna kom den politiska portföljen, desto mindre konkreta blev svaren från Ribera. Det blev särskilt tydligt när hon skulle svara på frågor om kärnkraft, som hon är en känd motståndare till.
Som medlem av den socialdemokratiska spanska regeringen har hon bland annat legat bakom nedläggningen av de sista kvarvarande spanska kärnkraftverken.
Under de senaste åren har dock kärnkraften fått en renässans. Särskilt i de länder som – som den tjeckiska högerpolitikern Jana Nagyova påpekade – inte har tillgång till samma solenergiresurser som Spanien, och samma vindresurser som länderna runt Nordsjön.
Huruvida den nya kommissionen kommer att stödja kärnkraften på samma sätt som sol- och vindindustrin historiskt har fått stöd, vill Ribera dock inte svara på.
– Den grundläggande principen för EU:s energipolitik är att skapa en gemensam politik med respekt för ländernas egen energimix, sa hon.
– Vissa länder vill ha kärnkraft, andra har beslutat att använda mer förnybar energi (vind och sol, red.), och alla förtjänar respekt.
En ny vardag
På grund av ledamöternas utpräglade nyfikenhet drog utfrågningen av Ribera över. Men trots detta var det inte på tisdagskvällen som Ursula von der Leyens gröna konkurrenspolitik tog form som en ny, sammanhållen vision för Europa.
Jag försöker verkligen vara artig. Men det är helt enkelt inte värt att diskutera det här.
Teresa Ribera
Tillträdande vice ordförande för Europeiska kommissionen och kommissionär med ansvar för konkurrens, Spanien
Å andra sidan blev utfrågningen skådeplats för en central politisk oenighet som kommissionens gröna konkurrenspolitik kommer att försöka övertyga Europaparlamentet, EU:s medlemsländer och deras folk om under de kommande åren.
Motståndet mot klimatpolitiken är större i det nya parlamentet. Den hårda kritiken mot EU:s gröna giv är en del av en ny vardag i Bryssel.
Mot slutet av utfrågningen konfronterade den polske högerpolitikern Marcin Sypniewski sin spanska motståndare med vad han anser vara en osmart, ideologisk ekonomisk politik.
– Det är vad vi ser med den gröna given, som leder till högre energipriser och gör att människor förlorar sina jobb, säger han.
Med frågan illustrerar Sypniewski en nyckelfråga som EU:s makthavare måste hitta ett övertygande svar på om de vill undvika att klimatskeptiska politiker får ytterligare medvind de kommande åren.
Är den gröna omställningen roten till Europas krisande ekonomi? Eller är det snarare Europas brist på grön omställning som har låst in Europa i ett fossilt system med höga energipriser och industriell nedgång som följd?
För politiker som Sypniewski är fossil energi lika med polskt kol, som kan omvandla polsk järnmalm till polskt stål, vilket kan hålla den polska industrin vid liv. En mycket konkret, men klimatproblematisk, idé.
För Ribera är fossil energi källan till både klimatets och ekonomins nedgång.
– Om vår ekonomi är beroende av fossila bränslen kommer vi aldrig att vara konkurrenskraftiga, som hon sa.
– De höga energipriserna är kopplade till fossila bränslen.
Under de kommande åren blir Europas gröna omställning en fråga om vilket av de två synsätten som i slutänden kommer att få rätt.
Det hade på förhand meddelats att ingen av tisdagens utfrågningar skulle leda till ett omedelbart godkännande, vilket annars var fallet för den stora majoriteten av kommissionärskandidaterna i förra veckan.
Hur lång tid det kommer att ta innan det övergripande uppdraget godkänns eller avslås återstår att se.
Artikeln är en översättning från Altinget.dk
Artikeln är skriven av
Nämnda personer















