Under onsdagen avslutar infrastrukturministern den öppna remissrundan, om den kommande nationella planen, med att träffa civilsamhällets representanter. Därefter väntar de sista två veckorna innan dörren för ytterligare inspel till regeringens avgörande beslut stängs. Resultatet av det interna beredandet meddelas i juni.

I en intervju med Altinget pekar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ut flera punkter som han välkomnar hittills från remissrundan, samtidigt som han markerar mot ett antal av de önskemål som har lyfts fram från regionerna och näringslivet.

Har du hört något som förvånat dig hittills?

– Jag tycker framför allt att dagens insikt är att det finns ett starkt engagemang hos näringslivet att vilja ha mer infrastruktursatsningar generellt, på grund av alla investeringar som görs i näringslivet. Det är ju glädjande. För tio år sedan ville folk ha investeringar för kompensation för företagsnedläggningar. Det var då vi hade en statsminister som talade om att industrin går tillbaka. Nu har vi ett läge där vi har rekordstora industriinvesteringar som i sig kräver stora krav på infrastrukturen. Inte bara i norra Sverige, utan faktiskt i hela Sverige.

Det ställer också högre press på att få klart fler projekt. Därför har flera remissinstanser efterfrågat att fler finansieringslösningar, såsom lån, ska användas. Men Eneroth tror inte att det ska gå i den utsträckning som de vill se.

– Det råder en stor okunnighet ibland, kring detta. Jag tror att en del har felaktiga förväntningar kring förutsättningarna att låna pengar till infrastruktur. Det regelverk vi har inom Europa säger att lånefinansieringar till infrastruktur ändå belastar statsfinanserna. Statens budget är inte som kommunernas eller företagens. Utan de resurser som finns till förfogande, det är de som riksdagen har ställt till förfogande, säger Tomas Eneroth till Altinget och fortsätter:

– Men det är klart att vi kan lösa detta med EU-finansiering till viss del och i mindre objekt kunna hitta andra finansieringslösningar. Men då är det bara i mindre objekt.

Det är väl ett ganska hårt besked mot dem som hoppas på det?

– Framför allt tycker jag det är olyckligt när en del tycks tro att stambanor utanför planen skulle ge 107 nya miljarder. Vart ska de pengarna komma ifrån? Att lägga stambanorna eller några andra objekt utanför nationell plan innebär att vi tar bort finansieringen, och då skulle Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm eller hela Ostlänken hamna utan finansiering, och de är helt avgörande investeringar i järnvägskapacitet som behövs.

Att lägga något utanför plan innebär att man därmed avbryter projekten. Jag tror att de flesta inser att vi behöver tillföra mer kapacitet på järnvägssidan, och inte mindre.

Tomas Eneroth

– Att lägga något utanför plan innebär att man därmed avbryter projekten. Jag tror att de flesta inser att vi behöver tillföra mer kapacitet på järnvägssidan och inte mindre.

Men vi har Trafikverkets inspel för insatser i norra Sverige som syftar till detta?

– Ja, men som sagt, när det gäller mindre objekt så finns det möjligheter att titta på andra finansieringsmöjligheter. Trafikverket föreslår ökade banavgifter där det finns några få aktörer, som på Malmbanan. Jag utesluter inte att vi tittar på den typen av lösningar i några sammanhang. Men det gäller inte stora nationella investeringar som sträcker sig över 10-15 års infrastrukturbyggande. De måste ha en trygg finansiering i nationell plan. Det innebär att jag inte avser att lyfta ut  tvärförbindelse Södertörn eller stambanor eller andra angelägna projekt. Det finns inga gratispengar.

Så då kommer folk att bli missnöjda oavsett hur ni gör det här?

– Jag delar inte den uppfattningen. Jag tror att väldigt många är väldigt nöjda med att vi lägger närmare 900 miljarder kronor på infrastrukturen.

Men du brukar väl säga att önskemålen är fyra gånger större än budgeten?  

– Jag brukar säga att önskemålen bland dem som jobbar med infrastruktur och branscherna är naturligtvis stora. Men vi ska komma ihåg att det också finns stora önskemål om förbättrade pensioner, för satsningar på sjukvården och försvaret.  Och regeringens uppgift är att balansera mellan dessa. Nu lägger regeringen mer pengar på infrastruktur, och inte minst ny infrastruktur, för att klara klimatomställningen.

Ett annat inspel som ni fått är att vi behöver bli bättre på att göra större och samlade ansökningar för att få EU-medel. Finns det en hemläxa för er där?

Sverige har blivit bättre på att plocka hem mer EU-medel.

Tomas Eneroth (S)

– Sverige har blivit bättre på att plocka hem mer EU-medel. Vi har varit framgångsrika på de senare åren på att göra detta. Jag har själv bidragit till att ändra regelverket så att infrastrukturprojekt norr om Stockholm också nu kan konkurrera om EU-medel. När jag tillträdde som infrastrukturminister så var det inte tillåtet. Jag la till dessa i TEN-T:s stamnätskorridorer, så att även Norrbottniabanan kan ansöka om EU-medel. Sedan ska vi naturligtvis göra vad vi kan för att förmera resurserna, genom att fördela projekten.

– Men att tro att 50 procent av investeringskostnaderna kan täckas av EU-medel är nog en stor förhoppning, det har inte lyckats i något land, vad jag känner till.

Se remissmötet med näringslivsrepresentanterna här och regionerna här