Elmarknadsförslag anses ”onödigt komplext och kostsamt”

...ytterligare krav på att upprätta avtal riskerar att göra regelverket onödigt komplext och kostsamt

Energimarknadsinspektionen

Lösningen som föreslås, att tvinga fram avtal mellan Svenska kraftnät och regionnätsföretag för att säkerställa att exempelvis driftsäkerhetskrav efterlevs anses nämligen inte behövas av myndigheterna.

Detta för att de båda menar att nätkoden för efterfrågeflexibilitet, som ska komma innan årsskiftet, kommer att klara ut rollerna. 

”En lämpligare lösning är att genom tillsyn, information och samverkan säkerställa att befintliga regelverk tillämpas.” skriver exempelvis EI. 

Från utredningens perspektiv ses det dock inte som ogjort arbete, utan snarast som att de sprungit mot ett ”rörligt mål” där politiken ständigt uppdateras. Det blir därför endast positivt att lagstiftaren i så fall har flera bud att förhålla sig till, enligt Bo Diczfalusy.

– Om det visar sig att EU-förordningen – när den trätt i kraft – löser de brister vi har identifierat så är det förstås OK. Men under utredningsarbetet var mitt bestämda intryck att det fanns betydande brister i samarbetet som inte löste sig på frivillig väg. 

Bästa lösningen inte aktuell

Kopplat till frågan om vilka samarbetsformer och krav som ska ställas på nätregleringsområdet, är det samtidigt ett antal industriintressenter som lyfter att de istället vill se en utredning om att SVK ska ta över regionnäten. 

Och utredaren tycker att de har en poäng. 

Jag har stor förståelse och sympati för de synpunkterna.

Bo Diczfalusy

– Jag har stor förståelse och sympati för de synpunkterna. I princip alla andra länder så har man antingen TSO eller DSO. Från regleringssynpunkt vore det enklare om en och samma aktör har både transmissionsnät och regionnät. 

Men, det finns en mycket stor hake här – kostnaden:

– Vi talar om väldigt stora kapitalvärden här.

Missades ett övergripande mål? 

Utredningen får generellt tummen upp för flera sina resonemang och bedömningar kring hur elsystemet ska styra mot de energipolitiska leverans- och planeringsmålen. Men från framför allt fastighetssektorn lyfts kritik mot att styrningen mot målet om energieffektivisering saknas. 

Har de rätt i det? 

– Jag tycker att frågan är svår. Det är viktigt med energieffektivisering, men frågan låg utanför utredningens uppdrag, konstaterar Bo Diczfalusy.

Men samtidigt trycker han också på att utredningen, även om den hade i uppdrag att se till att elsystemet ska kunna ”få en kostym som är töjbar, eller anpassad” för ett elsystem på 300 terrawattimmar, inte tar ställning till om en sådan nivå är realistisk. 

På EU-nivå ska ”energieffektivisering först”-principen styra. Hade era förslag och analyser förändrats om denna målsättning fått ta mer plats? 

– Jag tror inte det. Jag tror att även om vi – väldigt förenklat – hade satt in väldigt kraftfull politik för effektivisering, skulle kanske elsystemet landa på 250 istället för 300 TWh. Vi skulle alltså se en kraftig ökning ändå. Det skulle inte i grunden ändra någonting av det som vi tycker. 

Nu hade du en viss tid, en viss begränsning och en viss ram att förhålla dig till. När du nu ser reaktionerna, är det något du hade gärna lagt mer tid på?

– Vi hade väldigt breda direktiv med väldigt många frågor. Det splittrade arbetet lite grann.

 Vi hade väldigt breda direktiv med väldigt många frågor. Det splittrade arbetet lite grann.

Bo Diczfalusy

Det hade möjligen varit skönt att ha ett lite smalare mandat från början, fortsätter han.

– Att kanske bara titta på de juridiska frågorna om systemansvar, eller bara titta på frågor om riskdelning. Det faktum att uppdraget var så brett – kanske gjorde att man förlorade på djupet. Men samtidigt var det just uppdragets stora omfattning som lockade mig.

Bred efterfrågan på mer

Sett till reaktionerna, är det också många parter som saknar svar.

Försvarsmakten riktar exempelvis tillsammans med SVK kritik mot en bristande totalförsvarsanalys. Sveriges kommuner och regioner kritiserar att kraftvärmen och fjärrvärmens systemnyttor inte tas in tillräckligt i elsystemanalysen, och från andra instanser ställs det samtidigt frågor om varför inte energigemenskapernas roll undersöks och tas in i analysen ytterligare.

Från utredaren Bo Diczfalusy är det återkommande svaret på dessa invändningar att ”det ingick inte uttryckligen i uppdraget”. Han konstaterar också att de var tvungna att sätta ner foten någonstans. 

– Vi var tvungna att dra en systemgräns, och då fick elsystemet stå i fokus. 

Lugnare nu

Efter det intensiva utredningsarbetet under de senaste året har Bo Diczfalusy en lugnare tillvaro nu. Men även om han är pensionär på pappret, så fortsätter han också att assistera i den energipolitiska djungeln som konsult.  

– Jag har inga offentliga uppdrag, utan jag arbetar som rådgivare åt privata kunder som behöver hitta rätt i tillvaron.