Vad gör Peter Kullgren för att få fart på GMO-lagstiftningen?

Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk i framtiden. Nya tekniker som exempelvis den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9, möjliggör framtagande av genomredigerade grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk.

Europeiska kommissionen arbetade tidigare med en översyn av EU:s lagstiftning om utsättande på marknaden av genetiskt modifierade organismer (GMO) gällande användning av vissa nya gentekniker, bland annat CRISPR/Cas 9.

Arbetet drog ut på tiden

Processen för att få fram en ny lagstiftning drog ut på tiden, men den 7 februari röstade parlamentet igenom det utkast till nya regler som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet utarbetat. Parlamentet föreslog dock sedan några ändringar i relation till ursprungsförslaget och nu tycks arbetet ha kört fast igen.

Befintlig lagstiftning omöjliggör i stort sett all tillämpning i EU

Den Nobelprisade gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling och utveckling pågår över hela världen, men inte i EU. Befintlig lagstiftning omöjliggör i stort sett all tillämpning i EU, men med en förändrad lagstiftning kan vi inom EU också få tillgång till de nya verktygen för växtförädling som den moderna växtbiotekniken kan bistå med.

Klimatförändringarna påverkar hela Europa

Vi lever i en utmanande tid och vi ser hur klimatförändringarna påverkar medlemsländer runt om i hela Europa. Samtidigt ska våra livsmedel som odlas på samma areal räcka till att mätta en växande befolkning. Vi kommer då att behöva nya motståndskraftiga växtsorter som går att odla i det förändrade klimatet och som ger högre skördar på mindre arealer.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

Hur driver ministern på för att frågan om nya genomiska tekniker ska prioriteras i EU och för att ny lagstiftning ska komma på plats så snart som möjligt?