Kommunbossen: ”VA-näten är en tickande bomb”

Omfattande vattenläckor i uråldriga vatten- och avloppsnät blir en alltmer angelägen fråga i svenska kommuner. Extremväder i form av häftiga skyfall, förändringar i temperatur och nederbörd sätter press på sårbara VA-system som inte är anpassade till dagens klimatförändringar.

Jönköping kommun ligger strax över snittet i antal årliga vattenläckor jämfört med andra mellanstora kommuner, berättar Roger Rohdin, VA-chef vid kommunen.

Tidigare i mars i år drabbades den centrala staden av en omfattande läcka. 

– Det blev ett stort lokalt intresse. Det stod folk och tittade runt gropen i flera dagar när vi höll på och reparerade, säger Roger Rohdin till Altinget.

Läckan ledde till att man fick stänga av 700 meter av den drabbade ledningssträckan. Dricksvattnet försvann i en halvtimme och det tillkom stora skador på närliggande fastigheter.

Förutom att rusta och reparera efter stora läckor handlar Roger Rohdins arbetsuppgifter om alltifrån att sköta allmänt vatten och avloppsanläggning till att ta hand om kunder som är anslutna till kommunens nät. Ibland kan en arbetsdag gå ut på att medla med lokalpolitiker för att motivera behovet av ökade resurser till va-avdelningen.

Vilka är, i din mening, de största investeringsbehoven för att säkra ett långsiktigt framtida underhåll av kommunens VA-system?

– Ledningsnätförnyelse tar en enorm tid att genomföra. För 15 år sedan då hade vi en förnyelsetakt på ledningsnätet på någonstans runt 500 år. Nu ligger vi någonstans på 160 år. Vi hoppas att ledningarna vi lägger nu ska kunna ligga där i runt 100 år till. 

Hur skulle du säga att förutsättningarna för att investera och rusta upp va-nät ser för svenska kommuner idag?

–  Jag pratar en del med kollegor när vi träffas vid olika tillfällen och det ser väldigt olika ut. En del har ju svårt att få gehör för sina behov.

 Det är en tickande bomb i de fallen. Och det blir bara sämre år från år. Har man tur så håller ledningarna lite till.

Roger Rohdin, VA-chef i Jönköping kommun

"En tickande bomb"

Rohdin säger att han själv är nöjd med resurserna han får från den politiska ledningen i Jönköping kommun. Arbetet är kostsamt och tar tid, men man har i vissa fall lyckats rusta upp innan krisen har kommit. Men för andra, mindre kommuner får man oftast inte ekonomiskt stöd förrän det är för sent.

–  Det är en tickande bomb i de fallen. Och det blir bara sämre år från år. Har man tur så håller ledningarna lite till.

Skadereparationer och hans ingenjör bakgrund till trots tas den mesta av Rohdins arbetstid upp av allt annat än klassiska ingenjörs sysslor.  

– Det är alldeles för mycket juridik och ekonomi och för lite teknik, om du frågar mig som ingenjör.

De flesta av landets kommuner har gått ifrån vatten- och avlopp i förvaltningsform. Men i Jönköping kommun är desto färre VA-system som är ägda av bolag, berättar han.  

Därför ligger det en del juridiska frågor på va-chefens bord. Det kan vara alltifrån upphandlingsärenden, miljöprövningar och ärenden gällande vattentjänstlagen där kommunen inte är överens med fastighetsägare.

Skenande kommunal låneskuld 

Vilken enskild arbetsuppgift eller fråga tar upp mest av din tid?

– Det är mycket ekonomi. Vi får de resurser som vi behöver för att sköta anläggningarna av politikerna. Med det följer taxeökningar som vi måste motivera varför vi behöver höja så pass mycket.

Och taxeökningar behövs. Kommunen investerar tiotals miljoner kronor i områden där läckorna har varit som värst, säger Roger Rohdin. 

– Vi får inte in några direkta intäkter på de här investeringarna, utan vi får ju låna till hela kalaset.

När han började som chef över VA-avdelningen hade kommunen en låneskuld på ungefär 150 miljoner.

– Nu ligger vi på ungefär 2,4 miljarder, och det fortsätter att stiga.

Därefter kommer nästa problem. Kapitalkostnaden blir en allt större del av den totala kostnaden. Och då behöver kommunen höja taxan för att kunna hänga med i räntor.

Vad för åtgärder anser du att man på statlig nivå bör bidra med för att kommunen ska kunna fortsätta med nödvändiga investeringar i va-nät?

– Vi har ett monopol och ska inte gå med vinst, men vi borde i alla fall få avsätta medel till de nödvändiga investeringar som ligger framför oss. Då behöver vi inte låna till precis allt som vi gör för att hålla VA-anläggningen i skick.

Där borde rikspolitiken ändra lagstiftningen, menar han. 

Enligt Rohdin bör det fonderas medel utifrån en kommuns omsättning eller ålder på ledningsnät så att det finns pengar till de mest grundläggande investeringarna. Han konstaterar också att staten borde finansiera höjningen av vattentankar, reservkraft och säkerhet i systemen. 

På vilket sätt är frågan om ett långsiktigt hållbart va-nät i svenska kommuner viktig, anser du? 

– Hela samhället bygger på infrastrukturen och vi tänker knappt på att den ska fungera. Tar man inte hand om den i tid hamnar man i en krissituation som man knappt orkar att klara ut. Det blir kaos, säger han och fortsätter:

– Folk blir utan vatten och det blir avloppsvatten överallt om systemen inte sköts. När man väl har kommit till den punkten är det för sent att göra åtgärder.

Det var lättare att sköta om infrastruktur när mycket var byggt med statsbidrag på 60–70-talet, menar han.

– Nu är staten betydligt snålare med medel och allting ska finansieras på VA-taxan.

Roger Rohdin berättar att Svenskt Vatten, som är kommunens branschorganisation, lobbar för fondering och bidrag. Senast häromdagen skickade de ett brev till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) med en uppmaning om en utredning kring finansiering till kommunalt vatten- och avlopp, påpekar Rohdin.

Vad hoppas du på nu?

– Nu har remisstiden gått ut på den senaste VA-beredskapsutredningen, som var en väldigt bra utredning. Men jag hoppas verkligen att regeringen kommer att omsätta den till lagstiftning så fort som möjligt.