Utan nya upphandlingsregler förlorar EU mot USA och Kina

I år väntas EU-kommissionen presentera ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Det är ett avgörande vägval för Europas konkurrenskraft.

EU använder gårdagens verktyg

Offentlig upphandling motsvarar omkring 15 procent av EU:s BNP. Det är en av Europas största marknader. Rätt använd kan den driva innovation, stärka näringslivet och bidra till tillväxt. I dag fungerar den alltför ofta tvärtom.

Samtidigt accelererar den globala teknikkapplöpningen. USA och Kina investerar massivt i AI, datadrivna affärsmodeller och digital infrastruktur. Europa talar om konkurrenskraft och strategisk autonomi – men styr fortfarande en av sina största marknader med ett regelverk byggt för en analog verklighet.

EU:s upphandlingsregler baseras på dokument, manuella moment och statistik från annonser – inte från faktiska affärer. Det är som att försöka leda en modern ekonomi med gårdagens verktyg.

Statistiken fångar sällan den omfattande försäljning som sker via ramavtal och direktköp. Beslutsfattare saknar därmed en korrekt bild av vad som faktiskt köps, från vem och till vilket värde. Resultatet är bristande transparens, svag uppföljning och dåliga möjligheter att upptäcka ineffektivitet och oegentligheter. Detta är inte ett tekniskt problem. Det är ett politiskt val.

Inför ett europeiskt upphandlings-ID

Lösningen finns redan i de system som används varje dag. Elektroniska fakturor, beställningar och leveransmeddelanden är juridiskt bindande och standardiserade enligt EU-normer. Om statistiken byggdes på faktiska transaktioner skulle kunskapsläget vara radikalt bättre.

EU bör därför införa ett gemensamt europeiskt upphandlings-ID som följer varje affär från behovsanalys till betalning. Med öppna API:er och gemensamma datamodeller kan nationella system kopplas samman och information överföras automatiskt. Det minskar administrationen och frigör resurser för både myndigheter och företag.

EU:s upphandlingsregler baseras på dokument, manuella moment och statistik från annonser – inte från faktiska affärer

Samtidigt måste regelverket uppdateras för AI-eran. Dagens regler är skrivna för dokumenthantering och ger begränsad vägledning om hur AI och automatiserat beslutsstöd får användas. Det riskerar att skapa osäkerhet i stället för utveckling.

AI kan redan förbättra behovsanalys, kravkontroll, riskidentifiering och utvärdering. Ett modernt regelverk bör därför tydligt möjliggöra AI-stöd under mänsklig kontroll, med krav på loggning och förklarbarhet. Maskinläsbara upphandlingsdokument bör bli norm.

Minska dokumentkrånglet

För företag som strukturerar sina affärsdata kan administrationen vid anbudsgivning minska kraftigt. Det kortar affärscyklerna och sänker trösklarna för små och medelstora företag. Fler anbud stärker konkurrensen – och konkurrens är grunden för innovation.

Även sättet att kvalificera leverantörer måste reformeras. Självdeklarationen, ESPD, har i praktiken skapat mer administration än det löst. Samtidigt utvecklas den europeiska digitala identitetsplånboken, där företag kan lagra verifierbara digitala intyg. Att ersätta dokumentkrångel med verifierbar data är en självklar modernisering.

EU bör ställa bindande krav på upphandlings-ID, transaktionsbaserad rapportering och interoperabilitet. Sverige bör driva på i förhandlingarna. Europa har inte råd att låta sin upphandlingsmarknad vara en administrativ bromskloss när USA och Kina använder sina offentliga inköp som strategiska verktyg för teknikutveckling och tillväxt. Frågan är inte om tekniken finns, utan om Europa vill vinna framtiden.