Svårt att enas om delat ansvar för flyktingar

MIGRATION. EU-länderna är fortfarande oense om vem som ska ta ansvar för flyktingar i det som ska bli unionens framtida asylsystem. Migrationsminister Morgan Johansson varnar för att delar av den föreslagna kompromissen kan urholka flyktingars rättigheter.

EU:s framtida asylpolitik togs upp på ett informellt kafferep bland unions migrationsministrar. Frågan om solidaritet och att dela på ansvar för att ta hand om de flyktingar som kommer till Europa är alltjämt den stora stötestenen.

– Positionerna fortfarande låsta. En minoritet av länderna bromsar. Det är oerhört frustrerande, majoriteten är beredd att kompromissa men den här gruppen vill inte röra sig en millimeter, säger migrationsminister Morgan Johansson.

Det är framförallt Visegradgruppen (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) som säger nej till den föreslagna omfördelningen av flyktingar. Morgan Johansson hyste visst hopp inför dagens möte om att man skulle kunna röra sig mot en överenskommelse. Efter mötet var han mer pessimistisk.

– Det är jag faktiskt. Jag trodde att det från den andra sidan skulle finnas större kompromissvilja, säger Johansson till Altinget i Bryssel.

Tvingande omfördelning av flyktingar

Enligt det förslag som ordförandelandet Malta har presenterat ska EU:s framtida asylsystem i grunden utgå från dagens Dublinregler som säger att det EU-land en flykting kommer till först ska ansvara för registrering och asylprövning.

Men kommer det väldigt många flyktingar under en kort period är tanken att en krismekanism ska kicka in och det pressade medlemslandet ska då få stöd av de andra EU-länderna. Det kan vara finansiellt, i form av personal eller experter. Det kan också handla om att omfördela flyktingar till andra länder vilket alltså flera länder motsätter sig.

Det pratas dock om en övre gräns för omfördelning, till exempel att max 200 000 människor per år skulle kunna skickas till andra medlemsländer. Nås den maxgränsen ska ytterligare åtgärder sättas in, man pratar bland annat om att man då ska kunna lätta på kriterierna för vad som ska klassas som ett säkert tredje land. I praktiken betyder det att man vill kunna sänka villkoren för att lättare kunna skicka tillbaka människor till de länderna de flyr ifrån.

Morgan Johansson kan ställa sig bakom denna modell med tre steg och där krisåtgärder kan kicka in när vissa länder pressas. Men att sänka kriterier för säkra länder säger Sverige nej till.

– Vi är rädda för att man då skulle urholka respekten för humanitär rätt, säger han.

Bidrag istället för omfördelning

För att blidka de trilskande Visegradländerna finns ett förslag om att man bara ska tvingas ta emot hälften av sin omfördelningskvot och att man kan få ge annat stöd, till exempel finansiellt, för den resterande delen som man annars skulle ha tagit emot. Det verkar dock som att länderna inte heller vill acceptera det.

Frågan om det framtida asylsystemet ska tas upp formellt 8 juni. Förhoppningen är att EU:s stats- och regeringschefer ska enas om en gemensam ståndpunkt på toppmötet några veckor senare. Sen måste man även komma överens med EU-parlamentet. Cecilia Wikström (L) som ansvarar för frågan där har föreslagit en direkt automatisk fördelningsmekanism av flyktingar. En position som är en bra bit ifrån den kompromiss som medlemsländerna nu diskuterar. Det bäddar för fortsatta svåra förhandlingar.

Forrige artikel Liten seger för konsumenter när film kan ses utomlands Liten seger för konsumenter när film kan ses utomlands Næste artikel Bättre matchning inom EU kan hjälpa Ericssonanställda Bättre matchning inom EU kan hjälpa Ericssonanställda
Den nya EU-kommissionen tar form

Den nya EU-kommissionen tar form

ÖVERBLICK. EU-kommissionens kommande ordförande Ursula von der Leyen är i full gång med att möta potentiella kommissionärer. Altinget sammanfattar vad vi hittills vet om den nya kommissionen.