Spretig svensk syn när nya asylregler ska utformas

MIGRATION. I EU pågår ett arbete med en uppdaterad asyllagstiftning för att få likvärdiga regler i alla medlemsländer. Förhandlingarna pågår och åsikterna är många vilken position Sverige ska inta.

Arbetet med att uppdatera EU:s gemensamma asylsystem (CEAS) står och stampar. Kommissionens förslag har kritiserats från flera håll. Den svenska linjen är att förslagets viktigaste del är ett fungerande omfördelningssystem som gör att länderna tar delat ansvar för flyktingarna. Men det vägrar bland annat Polen och Ungern. Även om rådet kan besluta med kvalificerad majoritet har Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sagt att han vill hitta en enighet i frågan vilket gör att en lösning på frågan just nu är långt borta.

Läs också: Wikström (L) vill att rådet kör över Tusk i flyktingfrågan

Samtidigt skiljer sig också synen på kommissionens förslag åt inom Sverige och mellan partierna. Fredrik Malm (L), migrationspolitisk talesperson, menar att Sverige bör driva på för att Ungern och Polen ska ändra uppfattning, exempelvis genom sanktioner från EU. Samtidigt kritiserar han förslagen från Socialdemokraterna i Danmark och Moderaterna i Sverige om att bara ta emot kvotflyktingar.

– I stort sett monterar sådana förslag ned asylrätten. Det kommer snart leda till en debatt som syftar till att kvoten ska nollas, säger han.

Tillfälliga uppehållstillstånd

En del i kommissionens förslag är att i skyddsgrundsdirektivet ta bort möjligheten till permanenta uppehållstillstånd. Direktivet ska dessutom göras om till en förordning. En förordning är direkt bindande och det skulle omöjliggöra för Sverige att gå tillbaka till den asyllagstiftning som gällde innan 2016. Men att en sådan återgång skulle ske tror Lars Westbratt, statssekreterare hos justitieminister Morgan Johansson (S), ändå inte är möjlig.

– Det går inte. Det har flutit mycket vatten under de här broarna sedan 2016, säger han.

Kritik mot flera delar

Asylrättsjuristen Ignacio Vita är kritisk till flera delar i de föreslagna förändringarna. De tillfälliga uppehållstillstånden försvårar integration menar han. Han kritiserar också delen av förslaget i skyddsgrundsförordningen att ett uppehållstillstånd ska kunna omprövas under giltighetstiden och att det ska kunna bli lättare att återkalla tillstånd.

CEAS är ett paket av åtgärder. Revideringen av Dublinförordningen, som handlar om att fördela flyktingar är en. Förslaget att uppdatera skyddsgrundsdirektivet och göra det till en förordning är en annan. En tredje är att göra om procedurdirektivet till en asylprocedurförordning. Även när det gäller den är Ignacio Vitas kritisk.

– Om den går igenom kan vi glömma allt vad den svenska asylprocessen har varit, säger han.

Säkra länder

En del i den förordningen skulle vara införandet av en lista med säkra länder. Där personer som kommer från dessa ska få ett snabbspår i asylprocessen. På tio dagar ska det avgöras om landet är tillräckligt säkert för att skicka tillbaka den sökande till. Det är en alldeles för kort tid menar Vita.

– Det finns stor risk att rättsäkerheten inte kan säkras, säger han.

Olika takt i lagstiftningen

Olika delar av den uppdaterade asyllagstiftningen har kommit olika långt i EU:s lagstiftningskedja. Skyddsgrundsförordningen är klar för förhandlingar i trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och rådet. Asylprocedurförordningen behandlas separat av lagstiftarna och har inte nått regelrätta förhandlingar. Den reviderade Dublinförordningen sitter som tidigare nämnts fast i rådet, där är förhoppningen att rådet ska enas om en position innan sommaren.

Läs också: Svårt att enas om delat ansvar för flyktingar 

Sammantaget är det osäkert när de olika delarna eventuellt kan träda i kraft.

– Jag tror inte att det kommer på flera år om det överhuvudtaget kommer, säger Maria Ferm (MP), migrationspolitisk talesperson.

V vill se tuffare Sverige

En knäckfråga för svensk del är hur långt man ska pressa på för att få igenom sin linje. Vänsterpartiet i Europaparlamentet tycker att Sverige ska driva sin linje i frågan lika mycket som Ungern och Polen, som försöker blockera för att stoppa omfördelningen.

– Det är ingen som blockerar åt andra hållet, säger Nazanin Sepehri, politisk rådgivare till europaparlamentariker Malin Björk (V).

Forrige artikel Parlamentet positivt till försmak av europeisk försvarsfond Parlamentet positivt till försmak av europeisk försvarsfond Næste artikel Majoritet av partierna: Det går inte att vinna val i Sverige på EU-frågor Majoritet av partierna: Det går inte att vinna val i Sverige på EU-frågor