Så kan EU bli ledande inom life science

Life science är en strategisk bransch för Europa. Den sysselsätter nästan en miljon människor direkt – och tre gånger så många indirekt – och står för stora exportintäkter, forskningsframsteg och trygg tillgång till innovativa behandlingar. Branschen är en hörnsten i vår medicinska beredskap. Ändå riskerar Europa att halka efter i den globala utvecklingen.

Från kris till kraft

Kina har passerat både USA och EU när det gäller godkännanden av nya läkemedel. Efter ett decennium av målmedvetna satsningar på forskning och utveckling är Kina – tillsammans med USA – ett av världens snabbast växande centrum för läkemedelsinnovation. Europa har under samma period drivit på stramare regelverk och fragmenterad pandemihantering – vilket har lett till ökade kostnader, längre ledtider och minskad attraktivitet för investeringar.

Kommande EU-lagstiftning inklusive Biotech Act, måste vara innovationsvänliga utan att undergräva patientsäkerheten.

Därtill kom nyligen beskedet om tullar på läkemedelsexport till USA – upp till 15 procent. Signalen är tydlig: Europa kan inte längre ta sin position för given. Företag tvingas nu se över leveranskedjor och investeringsstrategier i ljuset av de nya tullarna. Men de nya tullarna som USA har infört på import från EU är inte bara en väckarklocka – de utgör ett vägskäl. Europa har nu ett historiskt tillfälle att gå från kris till kraft.

Ny EU-strategi för life science

I somras publicerade EU-kommissionen strategin ”Choose Europe for life sciences”, med ambitionen att göra EU till ”världens mest attraktiva plats för life sciences till 2030”. Strategin är ambitiös, med konkreta åtgärder som:

• en investeringsoffensiv för klinisk forskning och multinationella studier, samt stöd för nätverk av Centra för ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products)
• en EU-Biotech‑lagstiftning (Biotech Act) planerad till 2026 – för att skapa ett mer innovationsvänligt regelverk
• en Life sciences coordination group inom kommissionen, som ska säkerställa att strategin omsätts i praktiska projekt och samhällsnytta.

Strategin är ett viktigt steg – men det räcker inte att ha en vision. Den måste implementeras.

För det första krävs det handlingskraftiga medlemsstater. Sverige kan vara en ledstjärna, med myndigheter och forskningsmiljöer som redan leder EU-arbete. Men det krävs stärkta nationella handlingsplaner, breda partnerskap och uthållig politisk prioritet.

För det andra vill jag lyfta behovet av regulatorisk enkelhet i praktiken. Det finns en återkommande kritik mot att EU är byråkratiskt och överregulatoriskt. Låt oss vända detta till vår fördel och säkerställa att EU har det bästa, mest effektiva systemet för utveckling av nya läkemedel. Kommande EU-lagstiftning inklusive Biotech Act, måste vara innovationsvänliga utan att undergräva patientsäkerheten.

För det tredje vill jag återkomma till stödjande investeringsmiljöer, där statligt och privat kapital samarbetar, och där offentliga upphandlingar kan agera innovationsmotor.

”Kompetent arbetskraft är livsnerven”

Andra viktiga delar är digitalisering och dataförbindelser som bygger patientsäkerhet och forskningskapacitet – särskilt genom EHDS och AI-verktyg som gör det enklare för innovatörer att navigera regelverk. Slutligen handlar det om talang, utbildning och forskarkarriärer. Kompetent arbetskraft är livsnerven. Europeiska initiativ för livslångt lärande och rörlighet – samt STEM-insatser – måste kopplas samman med life science-strategin.

Tullarna är en väckarklocka. Men EU-strategin visar att viljan finns. Nu är det dags att gå från ord till handling. För om Europa inte lyckas omvandla strategin till konkreta resultat – fler kliniska prövningar, fler innovationer till marknaden, ett attraktivt investeringsklimat – riskerar vi att förlora inte bara position utan också framtidens jobb, forskning och vår förmåga att skydda våra patienter.

Europa står vid ett vägskäl. Valet är klart: vi kan släppa taget – eller agera.