Öppnare elmarknad om parlamentet får bestämma

ENERGIUNION. Nu väntar den slutliga striden om formerna för unionens framtida elmarknad.

Foto: Foto: Johan Fowelin/Svenska kraftnät
Jacob Hederos

EU-parlamentets industriutskott har slutligen kunnat enas om vilken hållning de ska ha till de två elmarknadsförslag som lagts fram med ambitionen att öppna upp den europeiska elmarknaden.

Men det skedde senare än planerat, då flera av partigrupperna har stått långt ifrån varandra. För även om ambitionen hos EU-kommissionen som vanligt är att rensa bort marknadshinder och sänka trösklarna, så är det denna gång en känslig fråga bland många medlemsländer.

– Bland annat Tyskland har varit negativa till konkurrens från andra länder, säger Fredrick Federley, C-parlamentariker i industriutskottet till Altinget.

Bred kompromiss 

Sammantaget hade det lagts över tusen ändringsförslag till både förordnings- och direktivförslaget i industriutskottet. Till slut nåddes dock en bred kompromiss, där ledamöter från till och med den konservativa och den gröna gruppen kunde enas kring flera punkter.

Ska vi på allvar fasa ut den fossila energin i EU så måste vi bygga ihop våra nät 

Fredrick Federley
C-parlamentariker

– Ska vi på allvar fasa ut den fossila energin i EU så måste vi bygga ihop våra nät och kunna handla el mellan medlemsländerna. Beslutet idag innebär att parlamentet ställer sig bakom en uppluckring av elmarknaden, säger Fredrick Federley.

En av de frågor som är känsliga rör medlemsländernas makt att kunna reglera elpriserna. Från förespråkarna så sägs detta vara viktigt för att bland annat skydda ekonomiskt utsatta grupper, medans motståndarna har velat fasa ut dessa regleringar för få bort de marknadsstörande effekter dessa anses ha. Parlamentet begränsar nu kriterierna för vilka länder som fortsatt ska ha fasta priser, relativt rådets position.

– Grundregeln i det beslut vi fattade idag är att det inte ska vara några prisregleringar, säger Fredrick Federley.

Förnybart först?

En annan strid har rört vilket fortsatt stöd som förnybart ska behöva ha för att få tillträde till elnäten. Här föreslog kommissionen att företrädet ska fasas ut framöver, en linje som backades upp av medlemsländerna. Men parlamentet förespråkar istället att mindre anläggningar fortsatt ska kunna få företräde, samt att de vid en överbelastningssituation sist av alla ska behöva dra ner sin produktion. Detta välkomnas av den förnybara energiindustrin, som bland annat har varit oroliga för att investeringar ska frysa inne om förutsättningarna skulle förändras.

Några som inte var lika nöjda var representanterna för lokala energiproducenter, Rescoop, som lobbat för att elmarknaden ska öppnas än mer för att även exempelvis hushåll och andra mindre producenter ska få ett lika stort tillträde till näten som energijättarna. Industriutskottet förstärkte inte här möjligheterna från kommissionens förslag, menar företrädare för Rescoop, utan försämrade snarast insynen för medborgare som vill börja bli elproducenter.

Kolkraftsstöd fasas ut snabbare

Den fråga som toppade rapporteringen var annars vilka kriterier som ska gälla framöver för de stöd till kolkraftsanläggningar som räknas som så kallade kapacitetsmekanismerna. Här vill parlamentet och kommissionen höja trösklarna för vilka anläggningar som ska kunna beviljas stöd för att stå redo vid en elbristsituation.

– Vi begränsar möjligheterna för att betala ut pengar till de mest klimatförstörande kolkraftverken, säger Jakop Dalunde (MP) till Altinget.

Men parlamentets förslag att senast år 2025 införa utsläppsstandarder som gör det omöjligt för de mer smutsiga anläggningarna att få stöd kommer att möta motstånd i delar av ministerrådet, som i december enades kring en deadline 2035.

Energiminister Ibrahim Baylan (S) spelade dock ner risken för att stöden fortsatt ska vara aktuella då.

– Jag anser att det här med att tillåta subventionerna till 2035 i praktiken är en teoretisk diskussion. Förnybart kommer att slå ut de smutsiga alternativen och då kommer konsumenterna att kräva att de dyrare alternativen fasas ut, sade Ibrahim Baylan till Altinget i december.

Slutliga förhandlingar om elmarknadsdirektivet och elhandelsförordningen kan inledas i mars, efter att hela parlamentet har bekräftat förhandlingsmandatet.

Läs mer: Känsligt när EU ska bygga gemensam elmarknad 

Dokumentation

Fler positioner och reaktioner

  • Medlemsländerna förespråkar att de fortsatt ska ha möjlighet att reglera priserna tillfälligt
  • Rådet förespråkar att nya anläggningar först ska behöva nå utsläppsgränsvärdena efter år 2025
  • Polska elproducentorganisationer anser att dubbla standarder nu skapas för kapacitetsmekanismer 
  • "Det är tydligt att stora energibolag har kämpat för att hålla medborgare borta från elmarknaden", anser Rescoop.
  • ITRE gör elmarknaden redo för förnybart, menar Wind Europe. 
  • CAN Europe välkomnar utfallet som är "flera steg i rätt riktning" 
  • Läs EU-parlamentets pressmeddelande här

 


Nämnda personer

Fredrick Federley

Tidigare europaparlamentariker (C), tidigare andre vice partiordförande
Statsvetenskap och rättsvetenskap (Örebro uni., 2002)

Ibrahim Baylan

Tidigare näringsminister (S)
pol. mag. (Umeå universitet, 1999)

Jakop Dalunde

Europaparlamentariker (MP)
Brandman (Räddningsverket, 2005)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00