Nya arbetsmarknadsbyrån delar Sverige – men inte EU

RÖRLIGHET. Synen på EU:s nya arbetsmarknadsbyrå skiljer sig kraftigt mellan partier till höger och vänster, liksom mellan fack och arbetsgivare. Men i resten av EU är det annorlunda. Nästan alla EU-länder och en stor majoritet av europaparlamentarikerna står bakom ELA, European Labour Authority.

EU-länderna är överlag positiva till myndigheten. Men Svenskt näringsliv och Moderaterna är skeptiska.
EU-länderna är överlag positiva till myndigheten. Men Svenskt näringsliv och Moderaterna är skeptiska.Foto: Mauro Bottaro© European Union , 2018 Holger Ellgaard, wikimedia Commons
Bengt Ljung

BRYSSEL. Den 14 februari nådde förhandlare från Europaparlamentet, EU-länderna och kommissionen slutuppgörelsen om ELA. Den slutliga versionen blev en rätt urvattnad kompromiss där de flesta tänder hade ryckts bort i förhandlingarna.

 Vi får myndighetsutövning på svensk arbetsmarknad på EU-nivå. Beslut flyttas från Sverige till EU

Gunnar Hökmark (M)
EU-parlamentariker

Europeiska arbetsmarknadsbyrån får främst stödfunktioner för att underlätta fri rörlighet för arbetskraft mellan EU-länder. Den ska hjälpa till med information för arbetstagare, arbetsgivare och nationella myndigheter. Om EU-länderna så vill kan den bistå med medling i tvister och hjälpa till vid inspektioner av misstänkt fusk.

Hot mot Sverige

Fakta

Praktiska exempel som ELA kan jobba med: 

  • En arbetssökande i ett EU-land kan använda sig av ELA:s EURES-portal för att hitta jobb i andra EU-länder. Där finns även information om språkträning, löner, arbetsförhållanden och socialförsäkring. 
  • Ge information om EU-regler, nationella regler (även kollektivavtal) till småföretag som vill rekrytera anställda från andra EU-länder eller sälja sina tjänster i andra EU-länder.  
  • Bistå med logistik, teknisk hjälp och översättning om två eller flera EU-länder vill genomföra en inspektion mot misstänkt bedrägeri mot anställda utstationerade i ett annat EU-land. 
  • Kan medla och avgöra en tvist mellan två EU-länder om det ena landet har begärt ovidkommande information om ett misstänkt brevlådeföretag från det andra landet. 
  • Bistår med expertråd och erfarenheter från andra EU-länder när ett land vill sjösätta en ny strategi mot svartjobb.  

Men moderate europaparlamentarikern Gunnar Hökmark ser hot.

Det är inte seriöst att säga att byrån hotar den svenska modellen. Byrån kommer inte att ha den rollen

Claes-Mikael Jansson
Jurist på LO

– Vi får myndighetsutövning på svensk arbetsmarknad på EU-nivå. Beslut flyttas från Sverige till EU, säger han till Altinget.

Fakta

Vem går över gränser för jobb? 

  • 17 milj européer bor eller arbetar nu i ett annat EU-land än hemlandet.
  • 12,4 miljoner är i arbetsför ålder, 20-64 år.
  • Antalet har fördubblats på tio år och väntas fortsätta att öka. 
  • 1,4 miljoner jobbpendlar till ett annat EU-land 
  • 2 miljoner arbetar inom vägtransporter som dagligen passerar gränser mellan EU-länder.

Det finns oroväckande skrivningar om medling och inspektioner. Man bör begränsa mandatet så att det inte blir myndighetsutövning.

Amelie Berg
Expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt näringsliv

– Myndigheten kommer att driva på för mer likformande lagstiftning och likformiga förutsättningar på arbetsmarknaden, något som underminerar den svenska modellen.

Från början var oron utbredd i Sverige bland politiska partier och arbetsmarknadens parter. Riksdagen gav också förslaget ett gult kort, som betyder att riksdagen tycker att frågan borde skötas på nationell nivå och inte EU-nivå.

Vänstern svänger 

Fakta

Europeiska arbetsmarknadsbyrån – ELA:

  • Europeiska arbetsmarknadsbyrån ska ha 140 anställda, vissa utskickade från EU-länderna.
  • Placeringsorten är ännu inte bestämd. Det är alltid den svåraste frågan när EU ska besluta om nya organ. Många länder kämpar om segern. Det avgörs på högsta nivå på ett EU-toppmöte.  
  • Styrelsen består av representanter från varje EU-land, kommissionen, arbetsmarknadens parter och en oberoende expert tillsatta av Europaparlamentet. Intressentgrupper bidrar med expertstöd.
  • Den årlig budgeten blir 50 miljoner euro.  
  • Ska ge nationella myndigheter operationellt och tekniskt stöd för informationsutbyte
  • Utveckla samarbetsrutiner och utföra inspektioner +
  • Ska avgöra tvister, om nödvändigt. 
  • Ska se till att synergieffekter tas tillvara bland nuvarande organ.
  • Se till att ett antal befintliga kommittéer och nätverk integreras.  

Men till vänster har man svängt, delvis därför att arbetsmarknadsbyråns befogenheter har skalats av.

– Jag är nöjd med förra veckans överenskommelse. Parlamentet och rådet har enats om ett avsmalnat uppdrag för myndigheten som fokuserar på att bidra till att informationsdelning mellan länder fungerar som den ska, säger Marita Ulvskog (S) till Altinget.

– Det är ett viktigt uppdrag för att motverka fusket med A1-intyg och brevlådeföretag.

Överenskommelsen är bra för den svenska modellen, menar hon. Den så kallade Monti-klausulen betonar strejkrätt och att arbetsmarknadens parter får plats i styrelsen för ELA.

Fullgoda garantier för svenska modellen

LO ser inte heller något hot mot den svenska modellen. Claes-Mikael Jansson, jurist på avtalsenheten med ansvar för EU-rätt, anser att Monti-klausulen ger fullgoda garantier för den svenska modellen, som baseras till stor del på avtal mellan parterna och inte lagstiftning.

– Det är inte seriöst att säga att byrån hotar den svenska modellen. Byrån kommer inte att ha den rollen, säger han till Altinget.

– Det är viktigt att byrån kommer på plats. Den ska ge mer samverkan mot underbudskonkurrens med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi får mer information och stöd från utländska myndigheter, fortsätter han.

LO hoppas att ELA ska lyfta andra EU-länder med svagare arbetsmarknadsregler, att det blir en allmän höjning.

Rättvis rörlighet

Även TCO välkomnar beslutet om Europeiska arbetsmarknadsnivån. Den kan bidra till bättre och mer rättvis fri rörlighet på EU:s arbetsmarknad, säger TCO-ordförande Eva Nordmark i ett uttalande. Och den svenska modellen respekteras.

Men Svenskt näringsliv ser däremot inget behov av en europeisk arbetsmarknadsbyrå. Har ELA något mervärde? Är det ett effektivt system eller skapar man bara mer överstatlig byråkrati och merarbete för företagen? Kommer inte byrån att vilja utöka sitt uppdrag allteftersom?.

– Vi är lite oroliga för vad byrån ska ägna sig åt. Det finns en iver att komma vidare inom arbetsmarknadsområdet, men det framgår inte vart, säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt näringsliv, till Altinget.

– Vart femte år ska man ha en översyn, som kan betyda att verksamhetsområdet utvidgas gradvis. Det finns oroväckande skrivningar om medling och inspektioner. Man bör tydligt begränsa mandatet så att det inte blir myndighetsutövning.

Fler EU-organ

Ett antal redan befintliga EU-organ ska införlivas i ELA, bland dem EURES, samarbetet mellan EU-ländernas arbetsförmedlingar. Tanken alla organ under ett tak förenklar och öka samordning på EU-nivå.

– Men förespråkare har inte kunnat peka på vad i organen och kommittéerna som inte fungerar, säger Amelie Berg. Till exempel har ett forum för odeklarerat arbete funnits alltför kort tid för att man ska kunna säga att det behöver förbättras.

Udda fåglar i EU-faunan

Ett återkommande problem för Sverige och Danmark i arbetsmarknadsfrågor är att man är udda fåglar i EU:s fauna. De två nordiska länderna lämnar stort utrymme för arbetsmarknadens parter att göra upp. Detta krockar med den gängse metoden bland övriga EU-länder att lagstifta sig fram.

Sverige och Danmark får ständigt kämpa för att deras särlösning inte glöms bort och begränsas i EU-lagstiftning.

Sverige särskiljer sig också genom den negativa inställningen till ELA bland etablerade borgerliga partier.

När EU-ländernas arbetsmarknadsministrar den 6 december sa ja till ELA var det bara Sverige och Ungern som röstade emot. Ungern är ofta motvalls i EU-sammanhang under premiärminister Viktor Orban, och ogillade att EU ger sig in på området. I Sverige hade Alliansen och Sverigedemokraterna kört över S/MP-regeringen i EU-nämnden.

Röstade mot sin övertygelse

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) fick finna sig i att rösta mot sin övertygelse i ministerrådet.

När Europaparlamentets utskott för arbetsmarknadsfrågor röstade den 20 november blev röstsiffrorna övertygande 33-6. De sex motståndarna bestod av tre högerpopulister och nationalister, en brittisk konservativ, en grekisk nynazist och en portugisisk kommunist.

Kontinentala kristdemokrater

Många kristdemokrater i Tyskland och på annat håll på kontinenten har en mer positiv syn på arbetsmarknadsreglering. Men i Europaparlamentet tillhör de samma partigrupp EPP (European People’s Party) som svenska M och KD.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, en kristdemokrat från Luxemburg, har mött uppskattning från socialdemokrater och miljöpartister runt om i EU för att driva sociala frågor. Han och statsminister Stefan Löfven fann varandra när de organiserade ett socialt EU-toppmöte i Göteborg i november 2017.

I september 2017 lanserade Juncker idén om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet i sitt årliga linjetal. För honom handlade det om att ingen ska behandlas som en andra klassens medborgare.

– Vi kan inte ha en andra klassens anställda. Vi måste se till att alla EU-regler om rörlighet för arbetskraft tillämpas rättvist, enkelt och effektivt av ett nytt europeiskt inspektions- och tillsynsorgan, sa han då.

– Det är absurt att vi har en bankmyndighet att se till att bankregler efterlevs, men ingen gemensam arbetsmarknadsmyndighet som säkerställer rättvisa förhållanden på vår inre marknad.

Rättvis europeisk arbetsmarknad 

Kommissionen lade fram sitt lagförslag i mars ifjol. Sedan har behandlingen gått fort. När lagstiftningsprocessen nådde den avgörande uppgörelsen den 14 februari i år mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen, kom lovorden från alla håll.

EU:s arbetsmarknadskommissionär, den belgiske kristdemokraten Marianne Thyssen, kallade ELA för ”russinet i kakan för en rättvis europeisk arbetsmarknad”, och för ”ett avgörande steg mot ett mer socialt Europa”.

Från de gröna sa den brittiska europaparlamentarikern Jean Lambert att byrån kommer att göra det svårare för brevlådeföretag, falska egenföretagare och andra bedrägerier.

Europaparlamentets ansvarige ledamot, den nederländske kristdemokraten Jeroen Lenaers, var extra glad över att gå i mål med sin lagtext innan parlamentet upplöses för valet i maj.

– Byrån är absolut nödvändig. Orättvis konkurrens och exploatering av arbetstagare och bedrägeri har inte alltid bekämpats tillräckligt, sa han.

Nämnda personer

Gunnar Hökmark

Civilekonom, ordförande tankesmedjan Frivärld, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska försäkringsförmedlares förening, internationell senior rådgivare Kreab
Fil. kand i företagsadministration och ekonomi (Lunds uni., 1975)

Marita Ulvskog

Ordförande Palmecentret, tidigare minister (S), tidigare europaparlamentariker, tidigare partisekreterare
Journalistik (Journalisthögskolan Stockholm 1972)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00