Debatt

Ny utsläppshandel avgörande för EU:s klimatmål

Det finns krafter som vill blockera EU-kommissionens planer på en ny utsläppshandel i det stora klimatlagstiftningspaketet. Stefan Löfven måste försvara kommissionens möjligheter att lägga de förslag som man bedömer krävs, annars hotas målen i unionens nya klimatlag, skriver Magnus Nilsson, miljökonsult och författare.

EU-toppmöte måndag och tisdag. Sverige och Stefan Löfven måste försvara kommissionens möjligheter de klimatförslag som man bedömer krävs, skriver Magnus Nilsson.
EU-toppmöte måndag och tisdag. Sverige och Stefan Löfven måste försvara kommissionens möjligheter de klimatförslag som man bedömer krävs, skriver Magnus Nilsson.Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

År 2013 började en ny uppsättning lagar styra klimatarbetet inom EU. Reglerna för utsläppshandeln skärptes. Dessutom infördes krav på medlemsstaterna att minska sina utsläpp utanför utsläppshandeln. Adderat skulle kraven på länderna minska dessa utsläpp 2005-2020 med 10 procent.

Inom utsläppshandeln har utsläppen fallit rejält. År 2019 var de 31 procent lägre än år 2005. Utanför utsläppshandeln (som regleras av ansvarsfördelningsförordningen, Effort Sharing Regulation, ESR) är trenden inte lika positiv.

Romsons ambition sprack

Trots mycket måttliga krav, krävdes det en pandemi med omfattande lockdowns för att utsläppen i ett antal medlemsstater, bland annat Tyskland, skulle närma sig lagkraven.

Inte heller i Sverige har arbetet varit någon succé. EU:s krav var en minskning av våra ESR-utsläpp under perioden 2005-2020 med 17 procent. Alliansregeringen satte 2009 upp ett högre, nationellt mål på 40 procent, ett mål som man dock till stor del tänkt skulle nås via internationella utsläppsminskningskrediter.

I början av 2010-talet såg det lovande ut. Utsläppen föll så snabbt att Åsa Romson, MP-miljöminister i den nya rödgröna regeringen som tillträdde 2014, lovade att det nationella 2020-målet skulle nås enbart med åtgärder på hemmaplan. Utsläppsstatistiken för 2020 visar att Romsons ambition sprack. De svenska ESR-utsläppen har minskat betydligt mera än EU-lagstiftningen kräver, men det nationella målet spricker med bred marginal. I fjol – pandemiåret – var de svenska ESR-utsläppen endast drygt 30 procent lägre än år 2005.

Behövs radikala förändringar

Men vi är således inte ensamma om problemen. Hela ESR-upplägget verkar ha problem. Radikala förändringar krävs. I Tyskland har erfarenheterna lett till beslut om att införa ett nationellt utsläppshandelssystem för ESR-utsläppen som sätter absoluta tak för de framtida utsläppen. Även EU-kommissionen tänker i samma banor. I mer än ett år har man vädrat idéer om att låta även trafiken och bostadssektorn inom EU omfattas av någon form av utsläppshandel, antingen inom det befintliga systemet, eller genom en ny, separat utsläppsbubbla.

Lyckas de krafter som nu vill blockera kommissionens planer, hotas målen i unionens nya klimatlag.

Diskussionen har väckt oro, inte bara i traditionellt klimatpolitiskt ängsliga kretsar utan märkligt nog även bland miljöorganisationer och de gröna inom EU. Nyligen förklarade den gröna parlamentsgruppen att man motsätter sig alla planer på att lägga trafik och bostadsuppvärmning i ett nytt utsläppshandelssystem med argumentet att det skulle öka kostnaderna för vanliga medborgare. Budskapet kan sammanfattas: ”Det är de stora företagen som ska betala, inte vanligt folk”.

I stället för utsläppshandel hoppas man att till exempel tuffare utsläppsregler för bilar ska klara biffen. Tyvärr verkar även vissa regeringar ha samma syn. Inför EU-toppmötet den 24-25 maj förbereds en markering som verkar syfta till att hindra kommissionen från att föreslå en ny utsläppshandel i det stora klimatlagstiftningspaket som ska lanseras den 14 juli.

Lyckas de krafter som nu vill blockera kommissionens planer, hotas målen i unionens nya klimatlag.

Stefan Löfven måste agera

Sverige och Stefan Löfven måste vid veckans toppmöte försvara kommissionens möjligheter att lägga de förslag som man bedömer krävs. En medelväg skulle kunna vara att i varje fall inte stänga möjligheten för de medlemsstaterna som så vill att hantera sin fossilbränsleanvändning utanför nuvarande utsläppshandel i ett nytt handelssystem.

Nämnda personer

Stefan Löfven

Styrelseordförande Sipri, styrelseordförande Olof Palmes minnesfond, styrelseledamot Stiftelsen Harald Edelstam
Svetsare (AMU i Kramfors)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00