Minimiregler ska skydda gig-jobbare
ARBETSMILJÖ. Det ska bli ordning på så kallade gig-jobb, korta och snabba frilansjobb som ofta finns i delningsekonomin. Arbetsvillkoren i EU ska bli tydliga och förutsägbara. Marita Ulvskog (S) är nöjd med de nya reglerna.
BRYSSEL. Omkring 4 miljoner människor beräknas ha sådana deltids- och extrajobb i EU, som alltmer förmedlas via digitala plattformar. Ubers appbaserade taxitjänst och matleverans med Deliveroo är exempel.
Sverige berörs dock inte av den nya EU-lagstiftningen. Kollektivavtal fortsätter att styra villkoren.
Natten till torsdagen kom representanter från Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen överens om nya minimiregler. Reglerna gäller atypiska jobb som är flexibla och efterfrågestyrda, och där man jobbar minst 12 timmar under en fyraveckorsperiod.
– Som det är nu kan folk behandlas illa. De måste leva från dag till dag utan att veta när de ska jobba, säger Marita Ulvskog (S), ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott, till Altinget.
Trött men glad
Hon är lite trött efter slutförhandlingarna på tio timmar som slutade kl 4 på morgonen. Men hon är glad över att den svenska modellen skyddades. I Sverige och Danmark kommer kollektivavtal även i fortsättningen att reglera arbetsvillkoren för dessa jobb.
– Men jag har full förståelse för att andra medlemsländer kan behöva en reglerad lagstiftning. Jag kan förstå att spanjorer och portugiser vill ha förutsägbarhet genom minimikrav. Det här ska förhindra missbruk och fusk med bland annat nolltimmesavtal.
– Svenska kollektivavtal ligger en bra bit över de här reglerna.
Som så ofta inom EU när det handlar om arbetsmarknadslagstiftning, får Sverige och Danmark kämpa för att deras modell inte ska komma i kläm, att arbetsmarknadens parter får fortsätta bestämma. I övriga länder är parterna betydligt svagare och lagstiftning den vanligaste metoden.
Nya minimiregler
Minimireglerna som förhandlarna enades om innebär att arbetstagaren får rätt till information om jobbet. Inom sju dagar ska arbetsgivaren ge skriftlig eller elektronisk basinformation om arbetsuppgifter, lön, plats för arbetet, startdatum och slutdatum (vid visstidsanställning) och om det är en provanställning.
Inom en månad måste arbetsgivaren ge ytterligare information, som betald ledighet, uppsägningstider från båda håll, information om eventuella kollektivavtal, och utbildning man
har rätt till av arbetsgivaren. (Om lagstiftning kräver utbildning ska den vara gratis och helst under arbetstid.)
Slippa vända i dörren
Reglerna innebär också att arbetstagaren inte kan bli inkallad med alltför kort varsel. Inte heller kan arbetsgivaren avbryta uppdraget alltför kort inpå, i alla fall inte utan kompensation. Extrajobbare ska alltså inte behöva vända i dörren utan någon ersättning.
Arbetstagare ska inte riskera få sparken om de inte tar jobb med kort varsel. Folk på nolltimmeskontrakt får rätt att ta extrajobb hos andra arbetsgivare. De slipper sitta hemma och vänta på ett meddelande.
Provanställningar får inte vara längre än sex månader.
Men EU-länderna har rätt att undanta vissa grupper ”på objektiva grunder”, som polis, militär, utryckningstjänster och andra offentliganställda.
Ihopkopplade databaser ska bli verktyg i jakten på brottslingar
Biobränslesnaran föreslås dras åt
Altinget granskar inte inlägg före publiceringen. De omfattas därför inte av det utgivaransvar som gäller i övrigt. Det innebär att du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar.
Läs mer om kommenterar på Altinget
0 kommentarer Skriv en kommentar ↓