Massiv kritik mot EU:s flyktingavtal

Det senaste året har EU:s ledare gång efter annan beskrivit avtalet som man gjorde med Turkiet 18 mars 2016 som en stor framgång. I utbyte mot tre miljarder euro i EU-stöd, visumfria resor in i Europa samt påskyndade samtal om EU-medlemskap stängde Turkiet gränsen mot Grekland. Därmed stoppade man i mångt och mycket inflödet av flyktingar och migranter som kom via den östra Medelhavsrutten.

Sedan april förra året har det anlänt 24 869 personer till de grekiska öarna enligt siffror från UNHCR. De tolv månaderna före avtalet med Turkiet, det vill säga april 2015 till och med mars 2016 kom det 995 734. Det innebär en minskning med nästan 98 procent.

Antalet som har mist livet eller försvunnit på den östra Medelhavsrutten mot Europa har också minskat kraftigt. De tolv månaderna innan avtalet med Turkiet dog eller försvann 1 155 människor enligt IOM (International Organization for Migration). Sedan april 2016 fram till idag har 70 flyktingar och migranter mist livet eller försvunnit.

^{Källa: IOM / UNHCR}

IOM: ”det behövs en hållbar strategi”

Chefen på IOM:s Brysselkontor, Eugenio Ambrosi, säger i en skriftlig kommentar till Altinget att han gläds över den stora minskningen av dödsfall på Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet och att man har lyckats motarbeta människosmugglare. Men samtidigt är han orolig över förhållandena i de turkiska flyktinglägren.

– Efter åratal av konflikter utmed landets gränser har man tänjt på resurserna för alla humanitära aktörer på marken. Det behövs en hållbar strategi för att möta behoven för dem som har tvingats fly på grund av konflikter, både på kort och lång sikt, säger Eugenio Ambrosi.

På IOM oroas man också över de migranter som inte har eller får flyktingstatus. Även de är människor som kan hamna i väldigt utsatta situationer på migrantrutterna mot Europa poängterar Ambrosi.

Ökat lidande för flyktingar

Bland människorättsorganisationer riktar man betydligt starkare kritik mot uppgörelsen mellan EU och Turkiet. Norwegian Refugee Council, Internationella Räddningskommittén och Oxfam skriver i en färsk rapport att avtalet har urholkat skyddet och rättigheterna för flyktingar och att det mänskliga lidandet har ökat.

– EU:s avtal med Turkiet spelar roulette med framtiden för några av världens mest sårbara människor. För dem som behöver hjälp allra mest har det blivit omöjligt att söka flykt i Europa, säger Panos Navrozidis, chef på Internationella Räddningskommittén i Grekland.

De tre organisationerna har besökt Chios, Lesbos och Samos, några av de grekiska öar dit många flyktingar har anlänt. De kritiserar den grekiska flyktingmottagningen för att huvudfokus nu ligger på att skicka tillbaka människor till Turkiet utan att pröva deras fall individuellt.

I migrationsavtalet finns en 1-för-1-regel. Den innebär att de som trots allt tar sig igenom den turkiska gränsen till Grekland ska skickas tillbaka. För varje syrier som Turkiet återtar ska en annan syrisk flykting få åka säkert till EU för att söka asyl där.

Syftet är att avråda de över tre miljoner syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet från att försöka ta sig till Europa på livsfarliga båtar med hjälp av människosmugglare.

Organisationerna pekar också på stora brister när det gäller juridiskt stöd i Grekland för de flyktingar och migranter som ska navigera i det ständigt föränderliga europeiska asylsystemet.

”Till exempel beslöt man att ensamkommande barn inte längre fick bevisa sin ålder med födelsebevis. Istället krävde de pass eller nationella id-kort, även i de fall där sådana handlingar inte utfärdas för personer under 18 år”, skriver de i rapporten The reality of the EU Turkey statement.

Flyktingar fast i dåliga läger

Människorättsorganisationer beklagar också de usla förhållanden som finns i de överfulla flyktinglägren, både i Grekland och Turkiet.

– Tusentals är fortfarande strandade i ett farligt, desperat och till synes ändlöst limbo. EU:s avtal med Turkiet har inget att göra med skydd för flyktingar utan det handlar bara om att hålla dem borta från Europa, säger John Dalhuisen, Europachef på Amnesty International där man kallar Turkietavtalet för ”en skamfull fläck på Europas kollektiva samvete”.

Dalhuisen ifrågasätter EU:s officiella hållning att Turkiet ska klassas som ett säkert land dit man kan skicka tillbaka flyktingar utan risk. Den frågan har ställts på sin spets genom ett pågående domstolsfall i Grekland.

En 21-årig asylsökande har hållits häktad på Lesbos i sex månader i väntan på att Greklands högsta förvaltningsdomstol ska avgöra om Turkiet är säkert eller inte. Domen kommer bli vägledande och om Turkiet klassas som säkert väntas det öppna upp för massavvisningar av syrier från de grekiska öarna till läger i Turkiet.

EU passivt gentemot Erdoğan

Avtalet stöter också på motstånd från politiskt håll. I veckan höll EU-parlamentariker från den gröna gruppen liksom från vänstern, socialdemokraterna och liberalerna en gemensam presskonferens med anledning av Turkietavtalets ettårsdag.

– Ingen säger emot att det har varit färre farliga båtfärder över det Egeiska havet efter det här avtalet. Men har det verkligen hjälpt de människor som man skulle hjälpa? Den frågan måste besvaras med ett tydligt nej, sade liberalen Angelika Mlinar.

Ska Keller från den gröna gruppen oroades över avtalets politiska konsekvenser.

– Det är ett avtal som medlemsländerna slöt med Erdoğan. Och han har använt det för att dämpa de europeiska protesterna mot det som händer i landet när det gäller mänskliga rättigheter, sade hon.

Parlamentsledamöterna ville ta bort 1-för-1-regeln och istället skapa andra lagliga vägar in i EU för flyktingar, bland annat genom humanitära visum.
Flera av dem klagade också över att de själva, som folkvalda, har haft lite insyn i uppgörelsen.

Avtalet hänger på en skör tråd

Frågan är dock hur länge avtalet mellan EU och Turkiet kommer att hålla. Relationen mellan parterna är minst sagt spänd och den har förvärrats av den diplomatiska krisen de senaste veckorna. Den turkiska regeringen ska hålla en folkomröstning där man vill utöka presidentens makt och regeringsföreträdare har velat söka stöd bland turkiska medborgare i Europa på plats i flera EU-länder. Tyskland och Nederländerna har dock stoppat dessa möten.

President Recep Tayyip Erdoğan svarade med att kalla agerandet för nazistfasoner och han har hotat med att säga upp flyktingavtalet med EU.

EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas kommenterade händelsen på igår och sa då att man från EU:s sida räknar med att avtalet ska hålla.

– Vi förväntar oss att båda sidor ska stå fast vid sina åtaganden då båda har intresse och gynnas av det. Och det gäller även de syriska flyktingarna, sa talespersonen.