Het EU-strid om förbränning av avfall

FÖRDJUPNING. Svenska intressen trycker på inom EU för att det fortsatt ska kunna ges stöd för att bränna restavfall med organiskt innehåll. Men det möter mothugg från europeiska miljöintressen.

Placeholder image
Foto: Günter Schiffmann © European Union , 2013

Den svenska synen på avfallsförbränning och stöd till detta möter motstånd inom EU, bland annat från europeiska miljöorganisationer.

– Den här formen av stöd förhindrar omställningen till en cirkulär ekonomi. Genom att fortsatt ge medlemsländerna möjlighet att ge stöd till förbränning av restavfall, så blir det billigare att bränna än att återvinna, vilket förhindrar att avfallsektorn ställer om, säger Janek Vahk vid miljöorganisationen Zero Waste Europe till Altinget.

Men Jakob Sahlén, Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, håller inte alls med om Janek Vahks argumentation.
– Nja, det hade kanske varit sant om vi levde i en idealvärld. Men som det ser ut just nu så behövs stödet. Kanske inte så mycket i Sverige, men absolut nere på kontinenten, säger han.

Striden om vilka vägar som ska användas för hur EU ska bli en ”cirkulär och hållbar ekonomi” är intensiv. I de slutliga samtal om förnybartdirektivet som väntar under våren finns det flera skrivningar som delar intressena, och just nu pågår lobbying för att gå vinnande ur den batalj som väntar bakom stängda dörrar i förhandlingsrummen i Bryssel.

Känsligt för nordiska länder

För svenska intressen är just frågan om avfallsförbränningens och krav på att följa avfallshierarkin extra känslig. Vi är ett av de länder som förbränner mest hushållsavfall per capita i unionen. Genom att satsa på denna sektor har exempelvis värmeproduktionen kunnat sänka sina utsläpp kraftigt, vilket ofta lyfts fram som en framgångssaga. 

Det hade kanske varit sant om vi levde i en idealvärld

Jakob Sahlén , Avfall Sverige

Men hos vissa av förespråkarna för en omställning till en cirkulär ekonomi, där resurser återanvänds och avfall minimeras, så sticker linjen i ögonen.

– Genom att motarbeta förslag som skulle göra det svårare att bränna avfall, så arbetar Sverige, tillsammans med Danmark och Finland bland andra, emot en omställning av avfallsektorn, fortsätter Janek Vahk vid Zero Waste Europe.

– Visst är det så att vi ska arbeta bort från förbränning framöver, men just nu är det viktigaste att vi kommer bort från den stora mängden deponi som är ett ännu större problem, svarar Jakob Sahlén vid Avfall Sverige. 

"Saknas krav på mer återvunnet material" 

Sahlén menar att det är viktigt att lyfta blicken. Av de 480 kilo hushållsavfall som den genomsnittliga EU-medborgaren genererar per år så hamnade år 2016 bara 30 procent i återvinning, 27 procent i förbränning, 25 procent i deponi och 17 procent i kompostering. Det rapporterade Eurostat i slutet av januari.

– Och då kollar vi bara på de primära avfallsflödena och kommunalt avfall. Om man även skulle räkna in alla andra avfallsflöden, från till exempel återvinningsprocesser, så är avfallsförbränningens och deponeringens egentliga roll större än vad statistiken säger. I Sverige genereras nära tio gånger mer avfall från verksamheter och industri än från hushåll. Trots det är fokus oftast på det sistnämnda, fortsätter Jakob Sahlén.


Sahlén tycker därför att det istället borde sättas press högre upp i materialkedjan på att återbruka och återvinna material, hos producenterna av avfallet. Det håller även forskare, som Inge Johansson vid forskningsinstitutet Rise, med om. Och även Janek Vahk delar bilden, men håller fortfarande inte med om slutsatsen.

– Absolut. Men bara för att vi inte har de kraven nu, så kan vi inte fortsätta underlätta för förbränningen, säger Janek Vahk.

– Utan de här stöden skulle vi istället få mer deponi i Europa, svarar Jakob Sahlén och fortsätter:

– Inte i Sverige där vi har ett förbud, men om man ser till den europeiska marknaden så behövs de fortsatt.

Gynnas främst i elproduktionen i Sverige

Som det är nu, beräknas runt hälften av det utsorterade restavfallet i Sverige komma från organiskt ursprung, enligt en schablonberäkning. Det leder inte till något ekonomiskt stöd i värmeproduktionen, men tar bort energiskatten vid elproduktionen från avfallsförbränning. Men det underlättar bland annat när värmen ska säljas till miljöcertifierade byggnader.

Som det ser ut inför slutförhandlingarna så kommer det fortsatt vara tillåtet för kommissionen att sätta ramar som godkänner dessa stöd. Men det ser ut att bli svårare att upprätta dem. EU-parlamentet föreslår hårdare krav på att den organiska andelen av det utsorterade restavfallet ska uppfylla EU:s hållbarhetskriterier. Samtidigt föreslås det att det ska göras tydligare att stöd inte får utformas som underminerar ambitionen i avfallshierarkin, där avfall ska återvinnas och återbrukas framför att hamna i förbränning.

Sverige vädjade till parlamentarikerna att inte ställa för höga krav

Liknande skrivningar återfinns inte i rådets slutsats, och Sverige skrev bland annat tillsammans med Finland ett brev till EU-parlamentarikerna inför omröstningen den 17:e januari och varnade för att ställa för hårda krav på bland annat avfallet.

Den nordiska oron beror bland annat på risken att för skarpa skrivningar skulle skapa osäkra förutsättningar för investerare och industrier framöver, samtidigt som det skulle kunna riskera att skapa än mer utsläpp.

– Om du skulle göra en miljardinvestering på en anläggning som satsar på en resurs, och det sedan visar sig att den resursen bör användas någon annanstans, så står du där barskrapad. Sedan finns det en risk att producenterna av avfall från skogsproduktion, till exempel träflis, skulle få krav på sig att skicka iväg det med långa transporter till exempelvis en spånskivsproducent istället för att använda träfliset för energiproduktion lokalt, säger en förhandlare till Altinget. 

"Parlamentet stoppar fusket"

För miljöorganisationen Zero Waste ses parlamentets position som en seger.

– Det är kanske inte främst nordiska länder som fuskar här, men vi har sett att flera medlemsländer använder de här stöden som en förevändning för att inte börja återvinna. Det får inte fortsätta framöver.

I slutet av mars inleds de slutna förhandlingarna mellan ministerrådet och parlamentet, under översyn av kommissionen. I veckan samlas medlemsländernas representanter för att se över parlamentets position.

Lär mer: Här är några av knäckfrågorna som återstår

Dokumentation

AVFALLETS ROLL I EU-POLITIKEN

Det är bland annat ministerrådets skrivningar om vad för material som ska räknas som biomassa, och vilka hållbarhetskritierier som ska gälla för utsorterat avfall, som skiljer sig nu från parlamentets.

Läs mer om rådets position här och parlamentets position här

Avfallspolitiken i EU behandlas annars främst genom avfallsdirektivet, där det nåddes en provisorisk överenskommelse strax innan jul. Läs mer här

Andelen insamlat hushållsavfall för återvinning och komposteringen har vuxit från 17 procent 1995 till 47 procent år 2016, visar den senaste statistiken från Eurostat.

På svensk nivå har det även diskuterats om andra styrmedel för att få upp återvinningen bör införas. Förslaget på att införa en avfallsförbränningsskatt avfärdas dock helt av regeringens utredare.

Kommissionen har i en kommunikation tryckt på för att medlemsländer inte ska fortsatt satsa på förbränningsanläggningar, då det befaras bli en strandad tillgång i övergången till en cirkulär ekonomi. 

Bland annat utifrån denna kommunikation så riktade också återvinningsindustrierna för papper och plastsektorn en gemensam uppmaning till lagstiftarna att minimera de störande subventionerna inom förnybartdirektivet till avfallssektorn. 


Zero Waste Europe har tidigare riktat kritik mot inriktningen på svensk avfallshanteringspolitik. Lär mer om den här.

 

 



Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor