Håller ”fulkött”-skatten för EU-granskning?

– Det är inte hållbart att det billiga köttet har producerats med djurskyddsstandarder som inte är tillåtna i Sverige, sade språkröret Isabella Lövin i SVT:s utfrågning i söndags.

Partiet vill därför förbättra villkoren för svenska lantbrukare, samtidigt som de stärker djurskyddet. Detta genom att införa en skatt som gör det dyrare att använda antibiotika rutinmässigt, vilket sker utomlands.

Läs mer: MP går till var på ny köttskatt

Miljöpartiet vill bygga upp skatten på liknande sätt som gäller för den kemikalieskatt på elektronik som infördes förra året. Där får de produkter som inte innehåller vissa gifter skatten nedsatt om de kan uppvisa detta. På samma sätt skulle svenska lantbrukare klara sig undan skatten, baserat på den data från veterinärer som påvisar låg antibiotikaanvändning.

Läs mer: Kryphål i kemikalieskatt

Men det finns kritiker som betvivlar att en sådan lag skulle klara sig igenom en kontroll på EU-nivå utifrån reglerna för den inre marknaden. Samtidigt har det också på EU-nivå skett framsteg på området genom flera nya överenskommelser som ska minska antibiotikaanvändningen, som sammantaget har liknande målsättningar som MP:s förslag. Detta skulle göra skatten tandlös, menar de.

Läs mer om överenskommelsen om nya veternärregler här

Läs mer om de nya reglerna för medicinskt foder här

Ju mer man skrapar på det här förslaget, ju mer faller det ihop

Christofer Fjellner
Moderaterna

Moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner är en av kritikerna.

– För det första så är det redan olagligt i EU att använda sig av profylaktisk användning av antibiotika. För det andra så tror jag det skulle vara omöjligt att få igenom ett undantag till de inre marknadsreglerna, som i så fall ska grundas på folkhälsoskäl som då ska kunna påvisas.

Fjeller: Skulle vara gravt diskriminerande

Christofer Fjellner menar vidare att alla tänkbara scenarior där skatten genomförs skulle vara ”gravt diskrimerande och handelsstörande, om de ens vore genomförbara”.

– Visst, det kanske går att få dokumentationen i Sverige, men hur ska det gå till vid import? Ska Ica påvisa att deras importerade parmaskinka inte innehåller kött som producerats så här? Ju mer man skrapar på det här förslaget, ju mer faller det ihop, säger Christofer Fjellner till Altinget och fortsätter:

– Om de verkligen vill se till att minska antibiotikaanvändningen så borde de istället jobba för att stämma de länder där EU-lagstiftningen inte efterlevs, och altenativt förhandla fram handelskrav med andra länder för att minska användningen.

"Sätter press på EU-nivå"

Men enligt Miljöpartiet finns det luckor i EU-ramverket, som öppnar för att producenter i flera länder fortsatt kan använda sig av rutinmässig antibiotikabehandling. Så länge som detta fortgår så behövs det nationella åtgärder.
– Om det är EU som driver igenom förändringarna eller om det är vi, det är inte det viktiga. Utan det viktiga är att vi löser problemet, säger politiska sekreteraren Louise Arbin till Altinget.
Hon tror inte heller att skatten skulle stöta på patrull för att vara handelshindrande eller diskriminerande, då det dels finns en gemensam politisk målsättning som den i Bryssel i den föreslagna skatten, dels finns tydligt klarlagt vilka folkhälsorisker som följer av den rutinmässiga antibiotikaanvändningen.
– Vi vet inte helt säkert att det skulle gå, men vi vill försöka, fortsätter Louise Arbin.
Sammantaget anser Miljöpartiet att lagen skulle ha en positiv effekt på producenter både i och utanför EU, som skulle få press på sig att nå upp till högre djurskyddskrav, samtidigt som den skulle påskynda EU-lagstiftningsarbetet.

Vilket av MP:s eller M:s resonemang kring skatten som håller i slutändan är oklart. EU-kommissionens representation i Stockholm säger till Altinget att de inte kan kommentera ett förslag från ett enskilt parti.

LRF tveksamma

Hos Lantbrukarnas riksförbund, LRF, råder viss skepsis till förslaget, även om organisationen välkomnar Miljöpartiets initiativ.

– Jag tycker att det är jättebra att de lyfter problematiken, för det är verkligen skillnad på kött och kött. Men jag är tveksam till om det är en möjlig väg att gå, på grund av hur handeln fungerar i EU, säger Åsa Odell, ordförande för LRF Kött, till Altinget. Hon fortsätter:

– Antibiotikan är en otroligt viktig fråga, men jag tror egentligen mer på andra åtgärder för att förstärka konkurrensförutsättningarna, och är samtidigt också ganska skeptisk till just skatter som styrmedel på området.

KD öppnar för liknande åtgärd

Det ser dock ut som att finnas visst stöd hos andra oppositionspartier. Ebba Busch Thor i KD vill inte stödja MP-förslaget direkt, men öppnar ändå för något liknande, rapporterar Land Lantbruk.

– Vi är beredda att titta på en särskild antibiotikaskatt, alltså att man sätter en prislapp på kött som har behandlats med mycket antibiotika, för att få bukt med resistensen. Vi är ju ett vårdparti i allt väsentligt, och det kommer igen även här, sade KD-ledaren till Land Lantbruk.

Läs mer om MP:s förslag här