Förslag för mer EU-öppenhet hänger löst

Slutna omröstningar brukar sedvanligt hållas vid personval. Men de kan också hållas i andra frågor om minst 20 procent av parlamentarikerna begär det. En knapp majoritet i EPP-gruppen har nu landat i att gruppen ska begära att det sker en sluten omröstning, vilket gör att kravet kan gå igenom. Men alla EPP-parlamentariker är inte nöjda med utfallet.

– Det är rent utsagt åt helvete att tillämpa slutna omröstningar. Ironin blir när det blir om transparens, men det är någonstans också så att slutna omröstningar bara ska förbehållas känsliga personfrågor. Detta eftersom det i grund och botten är viktigt för att väljare ska kunna ansvarsutkräva oss, säger M-ledamoten Christofer Fjellner till Altinget.

Men också i själva sakfrågan är Fjellner negativt inställd, då han menar att hela ingången är ett misstänkliggörande av lagstiftarna.
– Till syvende och sist är det den enskilde förtroendevalde som bär det enskilda ansvaret för varenda kommatecken man själv sätter, oavsett vem man har pratat med. Att då försöka påskina att man sätter de kommatecknena på grund av att man träffat någon är att flytta fokus, och i någon mån också ansvar, från den enskilde förtroendevalde till institutionerna.

Rimmar din linje inte illa att EPP under senaste kongress tryckte på att gruppen ska arbeta för mer transparens och ansvarsutkrävande?

Det är inte svårt att registrera sig i lobbyregistret, och behöver man hjälp så får man det. Det är svårare att hitta i Bryssels tunnelbana.

Max Andersson
MP-parlamentariker

– Det rimmar väldigt illa att hålla en sluten omröstning. Men det rimmar inte illa att vara emot sakfrågan, för det är att acceptera en orimlig utgångspunkt, nämligen det att vi som förtroendevalda ska bedömas utifrån de vi pratat med.

Men är förslaget inte ett steg på vägen mot mer transparens?
– Mot vadå, det är inte ett steg på vägen att göra det lättare att utkräva ansvar mot oss. Ansvar ska krävas utifrån vad vi skriver, vad vi röstar och vad vi säger och gör. Och i den delen är ju förutsättningarna för att utkräva transparens i EU-parlamentet en förebild, i förhållande till många andra institutioner, exempelvis Sveriges riksdag. Detta eftersom utskottsmötena är offentliga exempelvis.

Ok med öppenhet – men inte tvingande

Själva sakfrågan att vara öppen med sina möten har Fjellner dock inga problem med. Han redovisar stora delar av sin kalender på den egna hemsidan. Men Fjellner är negativt inställd till det parallella arbete som pågår med att försöka införa ett obligatoriskt lobbyistregister för alla EU-institutioner, där de som vill möta någon hos kommissionen, parlamentet eller ministerrådet måste registrera sig.
– Det ska också vara möjligt för den som vill att inte vara med i min kalender. Så jag vill inte göra det tvingande och till ett brott om jag inte redovisar vilka möten jag haft, samt kräva att alla jag möter ska vara registrerade i ett lobbyistregister. Det ökar nämligen bara avståndet ytterligare mellan väljare och valda tycker jag.

MP: Det blir inte svårare

Det är rent utsagt åt helvete att tillämpa slutna omröstningar. Ironin blir när det blir om transparens, men det är någonstans också så att slutna omröstningar bara ska förbehållas känsliga personfrågor.

Christofer Fjellner
M-parlamentariker

MP-parlamentariken Max Andersson anser att Fjellner gör konsekvenserna större än vad de är.
– Det är inte svårt att registrera sig i lobbyregistret, och behöver man hjälp så får man det. Det är svårare att hitta i Bryssels tunnelbana. Det handlar inte heller om att göra det svårare för folk att höra av sig till sina folkvalda. Det handlar om att vi politiker ska redovisa vilka planerade möten vi har. Det är inte så att vi kommer att säga ”vi kan inte prata med dig, på grund av att du inte är med i registret”.

Arbetet med lobbyistregistret ser dock ut att slängas i soptunnan om parlamentet inte röstar igenom förändringarna på torsdag.
– Om det här inte går igenom så ser det mörkt ut att få färdigt förhandlingarna före valet, säger Max Andersson och fortsätter:
– Men vi jobbar fortfarande för att få EPP att ändra sig. Men om det inte sker, så faller skulden på dem och de andra grupperna som röstar emot förslaget, säger Max Andersson.

Hur de andra stora grupperna ställer sig i frågan är fortsatt inte klart. Socialdemokratiska S&D ser ut att vara splittrad inför omröstningen, men de tar först sin position på onsdagsmorgonen. Detsamma gäller liberala Alde, där C och L ingår.
– Jag kommer rösta för tydligare lobbyregler och mer transparens i EU-parlamentet och rösta för. Ett gott beslutsfattande kräver att man förstår konsekvenserna och väger olika intressen, därför är inspel från olika organisationer och företag viktigt. Samtidigt kräver en god demokrati transparens, säger Fredrick Federley (C).

För att förslaget ska gå igenom krävs det att mer än hälften av alla parlamentariker röstar för förslaget, vilket gör att bland annat de S&D-ledamöter som haft som rutin att lägga ner sina röster i tidigare omröstningar indirekt skulle skjuta ner förändringarna om de upprepar agerandet denna gång.

Max Andersson tror dock inte att det utökade transparensarbetet är begravt om omröstningen inte går igenom.
– Jag tror att det kommer att bli en politisk fråga i valet, där blivande kommissionsordförande exempelvis måste lova att driva på för mer öppenhet även i nästa kommission.