Förebygg nästa stora läcka innan den inträffar

När ett enormt hål på tio meter sliter upp asfalten i centrala Jönköping, tusentals hushåll står utan vatten och fastigheter får omfattande vattenskador – då måste vi våga kalla det vad det är: ett samhällsproblem. Den stora vattenläckan i mars 2025 var inte en isolerad händelse i Sverige.

Den var ett symtom bland många andra, efter åratal av eftersatt underhåll och brist på långsiktig planering.

Pallplats även förra året

I en ny rapport som VA-Fakta presenterar idag framkommer att det under 2024 i media rapporterades om minst 361 vattenläckor i Sverige, där både Jönköpings kommun och län med sina tio respektive 32 rapporterade läckor hamnade på pallplats.

Men problemet med återkommande såväl små som stora vattenläckor är gemensamt för hela Sverige.

I den takt vi i dag förnyar VA-ledningarna skulle varje rör vara bytt först om 260 år – trots att deras livslängd bara är omkring hundra. 

Vi tar för givet att rent vatten rinner ur kranen och att avloppsvattnet försvinner utan bekymmer. Men det som gör detta möjligt är ett omfattande ledningsnät, där många rör är över hundra år gamla. I den takt vi i dag förnyar VA-ledningarna skulle varje rör vara bytt först om 260 år – trots att deras livslängd bara är omkring hundra. Det håller inte i längden.

Det är staten som sätter reglerna för hur vattentjänster ska skötas och staten ger ett visst stöd till kommunerna, samt bedriver tillsyn över att kommunerna tar sitt ansvar. Men Riksrevisionen genomförde nyligen en granskning av om statens insatser för vattentjänster är effektiva och drog slutsatsen att det finns flera brister i hur staten agerar.

”Som att sätta plåster på en fraktur”

Att lappa och laga varje gång ett rör går sönder är som att sätta plåster på en fraktur. För varje läcka ökar kostnaderna: för räddningstjänst, återställning av gator, företagsförluster, boende som tvingas hämta vatten i tunnor. Den samhällsekonomiska kostnaden kan – som i ett exempel från Malmö där VA SYD utredde de totala kostnaderna – uppgå till över tio miljoner kronor för en enda läcka.

Så vad krävs?

För det första måste staten ge kommunerna långsiktiga ekonomiska verktyg. I dag får kommuner inte spara till VA-investeringar längre än tre år, trots att ledningsnäten kräver 50-årsplaner. Utan rätt möjligheter är det mycket svårt för kommunen att ta sitt ansvar.

För det andra behövs samordning på både nationell och kommunal nivå. Över 20 myndigheter är inblandade i vattenfrågorna, men kommunerna har huvudansvaret. VA-beredskapsutredningens slutsats är att kommunerna behöver samarbeta för att öka både sin kapacitet och kompetens att planera och underhålla systemen i den takt som krävs för att undvika läckor och andra avbrott i leveransen.

Samverkan kan förbättras

Staten bör ta sitt ansvar för att skapa bättre förutsättningar, men samverkan mellan kommunerna kan förbättras även utan nya lagar.

Det är beklagligt att vattenläckan i Jönköping fick stora konsekvenser för så många människor. Vattenläckor är dock inte bara en fråga för Jönköping utan för hela landet. Nästa gång är det en annan kommun som drabbas så här behövs ett helhetsperspektiv.

Utan rent vatten och fungerande avlopp stannar samhället. Förebygg nästa stora läcka innan den inträffar.