"Fix it – inte Swexit"

DEBATT. EU:s stigande överstatlighet inom det sociala området, till exempel "den sociala pelaren", leder till en skadlig likriktning. Men problemet löser vi inte genom att lämna unionen, skriver Ilan Sadé och Fredrik Sander, Medborgerlig Samling.

Av: Ilan Sadé, partiledare, Medborgerlig Samling
Fredrik Sander, förste vice partiledare och toppkandidat för Medborgerlig Samling i EU-valet


Att makt korrumperar och att makt utan tydliga spärrar drar till sig mer makt är lärdomar som vi ständigt måste hålla i minnet. Medborgerlig Samling (MED) har demokrati- och författningsfrågor bland våra högst prioriterade områden. Att Sverige behöver reformer för att stärka demokratin är uppenbart. Vårt engagemang för det goda styret under lagarna och folklig förankring riktar vi nu mot Europeiska Unionen, i och med det stundande EU-valet.

Samarbete med självständiga demokratier 

EU är en allt mer förvirrad och splittrad union, med, å ena sidan, starka krafter i Bryssel vilka driver unionen i statsbildningens riktning, samt, å andra sidan, Storbritanniens utträde, växande krav på utträde i andra länder och ett starkt folkligt missnöje. Detta är allvarligt och i mångt och mycket en självförvållad kris. För MED är målbilden tydlig: Vi behöver ett europeiskt samarbete bestående av självständiga demokratier, vilka tillsammans går ihop för att gynna frihandel, möjlighet att resa och ta jobb, den gemensamma säkerheten och en effektiv miljöpolitik. Vi ska däremot inte ha en överstatlig federation som reglerar och likriktar allt mer på staternas, regionernas och kommunernas bekostnad.

Ökat socialpolitiskt inflytande

Därför är det med stor oro och viss förundran som vi kan konstatera att EU-maskineriet bara fortsätter att arbeta för detaljstyrning och fördjupning. Härvidlag har unionen de senaste åren arbetat med någonting som kallas för ”den sociala pelaren”, som helt enkelt innebär att EU ska få inflytande över medlemsstaternas socialpolitik, socialförsäkringar och arbetsmarknadspolitik. I praktiken innebär detta att EU kan komma att bestämma över vilka behovsprövade bidrag som ska finnas, sätta miniminivåer och andra villkor för allehanda socialförsäkringar och bestämma ännu mer än i dag om vårt arbetsrättsliga regelverk. Vi får en europeisk socialpolitik som kan bli mer detaljerad och likriktad än vad som är fallet på den nationella nivån i många medlemsstater!

Det finns exempelvis planer på att införa en lägstanivå för föräldraförsäkring i alla medlemsstater. Vad är syftet med en sådan likriktning? Varför ska vissa länder tvingas införa någonting som kanske inte samlar något politiskt stöd i dessa länder, som varken har med handel, säkerhet eller miljö att göra? Ur ett svenskt perspektiv är det dessutom viktigt att begrunda att bara för att en regel passar oss och inte förändrar någonting ena gången, behöver det inte bli så vid nästa tillfälle.

Bidrar till överstatligheten

Sverige deltar dock aktivt i att öka överstatligheten inom det sociala området. Vi kan konstatera att svenska rikspolitiker och EU-parlamentariker ofta förvandlas till hängivna federalister så snart de föreslagna förordningarna och direktiven i sak är i linje med deras respektive uppfattning. Att ämnet över huvud taget inte borde regleras på EU-nivå och att en sådan reglering rimmar illa med samma rikspolitikers och EU-parlamentarikers försäkran om att man inte vill ha en EU-superstat glöms snabbt bort. När det gäller den sociala pelaren berättar till exempel en av den socialdemokratiska regeringens förhandlare följande på regeringens hemsida.

”I förhandlingarna trycker regeringen på för modernisering och utveckling av samordning och att tillgängligheten till produkter och tjänster för funktionsnedsatta blir bättre, säger Karolina Schlyter. Nya regler om kvoterad föräldraledighet, cancerframkallande ämnen på arbetsplatsen och nya arbetsvillkor förhandlas också.”

Förvånar föga

Egentligen är det häpnadsväckande läsning. Sveriges regering deltar aktivt i en fortsatt centralisering av EU, så snart ställningstagandena gillas i sak. Vad regeringen skulle tycka ifall en högermajoritet bland regeringar och EU-parlamentariker skulle lyckas få igenom EU-lagstiftning som går stick i stäv med socialdemokratiska idéer förtäljer inte historien, men vi kan väl gissa.

EU rusar på, och det är dags att dra i bromsen.

Ett EU som tillåter olikheter

MED:s inställning kan sammanfattas med orden: Fix it – inte Swexit! För både Sveriges och unionens bästa söker vi väljarnas förtroende för att bli en del i ett block i EU-parlamentet som både månar om unionens fortlevnad och vill begränsa dess makt. För det finns ingen motsägelse däremellan – tvärtom är det sistnämnda en förutsättning för det att vi ska ha ett fungerande europeiskt samarbete, som tillåter olikheter.

För att på längre sikt begränsa EU-byråkratins makt krävs det fördragsändringar, vilket är en mellanstatlig fråga. Vad vi kan göra i EU-parlamentet är dock att verka för en begränsning av unionens makt genom att exempelvis inte godta mer EU-lagstiftning inom det sociala området, oavsett om man håller med i sak eller ej. Vi kan agera som om begränsande fördrag redan fanns på plats.

MED är ett EU-kritiskt parti, utan att förorda ett svenskt utträde. Detta är en inställning som delas av många svenskar och som vi ser fram emot att företräda i EU-parlamentet.

Forrige artikel "Djurskyddsproblemen som EU-politikerna måste lösa" Næste artikel MP-kandidater: MP-kandidater: "För ett medmänskligt EU"