Facebook måste snabbt radera propaganda

BRYSSEL. Efter bara några månaders behandling fattade EU-ländernas inrikesministrar beslut på torsdagen om förslaget.

Vid samma möte beslutade ministrarna också om att ge EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex nya befogenheter utanför EU. Men migrationsfrågan satt fortfarande stenhårt fast.

– Vi får ett system på plats där vi får bort terrorpropaganda från dessa plattformar. Genomförandetiden är ett år, så det kan kanske vara på plats i halvårsskiftet 2020, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) till journalister efter mötet.

När det träder i kraft beror på hur lång tid ministerrådets förhandlingar med Europaparlamentet tar för att nå fram till den slutliga versionen. När de har enats träder förordningen träder i kraft 12 månader senare.

En roll i nästan varje attack

– Terroristinnehåll på nätet har spelat en avgörande roll i nästan varje terroristattack som vi har sett i Europa. Överenskommelsen är en kraftig signal till internetföretagen, sa mötets ordförande, Österrikes inrikesminister Herbert Kickl.

Reglerna gäller plattformar i EU, vare sig de har huvudkontor i EU eller utanför. Eventuella böter avgörs av varje EU-land. Det maximala bötesbeloppet är 4 procent av föregående års totala omsättning i hela världen.

Myndigheter kan också ingripa i andra EU-länder. De kan skicka en order om att innehåll ska avlägsnas direkt till en plattform där, utan att gå via landets myndighet.

Vad som är terroristpropaganda definieras i lagen. Det betyder att länder som har annorlunda syn på yttrandefrihet, som Ungern, inte kan tvinga svenska myndigheter att tillämpa denna syn.

Gränsbevakningen byggs upp

När det gäller EU:s gräns- och kustbevakningsstyrka Frontex går uppbyggnaden i rasande takt. Inrikesministrarna antog nu mindre kontroversiella delar i paketet. Frontex ska få rätt att samarbeta med länder utanför EU, längre bort, som inte gränsar till unionen. Frontex får också rätt att plocka upp migranter utanför EU för att skicka hem dem med gemensamma flygningar.

– Redan i dag kan flygplan som går från Europa ta upp människor i Sverige och sen i andra länder innan de exempelvis åker till Afghanistan, sa Morgan Johansson.

Nu ska det alltså kunna ske i till exempel Serbien på vägen, sa han.

De svårare frågorna återstår. Kommissionen har föreslagit att styrkan ska blåsas upp till 10 000 personer från nuvarande 1 300 (man kan även låna in 1 500 gränsbevakare från EU-länderna).

En del EU-länder tycker 10 000 är för mycket, särskilt med tanke på kostnaden på 11 miljarder euro under sju år.

Frontex hamnar då i den infekterade diskussionen om EU:s långtidsbudget 2021-2027. Budgetrestriktiva Sverige vill att Frontex ökade anslag ska rymmas i en EU-budget som minskar när Storbritannien lämnar.

Migrationen i stå

Frågan om omfördelning av asylsökande var fortsatt låst på mötet. Migrationsminister Helén Fritzon (S) öppnade för en kompromiss från svensk sida, även om hon var vag om hur den skulle se ut. Sveriges förstahandsval är fortfarande att EU beslutar om obligatorisk omfördelning av asylsökande i ett paket med sju rättsakter.

Migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos har skickat upp en försöksballong att fem färdigförhandlade rättsakter ska antas först. Kanske skulle EU först kunna besluta om en asylmyndighet och en utökning av databasen för fingeravtryck, Eurodac.

Helén Fritzon hoppas på ny skjuts i frågan från EU-toppmötet den 13-14 december och när Rumänien byter av Österrike som ordförandeland.