EU-parlamentet vill se sanktioner vid vapenexport

VAPENEXPORT. Länder som inte följer det gemensamma regelverket kring vapenexport ska kunna ges sanktioner. Samtidigt ska EU kunna införa embargon mot länder som kränker internationell humanitär rätt.

Europaparlamentet genomför årligen en kontroll av hur det gemensamma regelverket kring EU:s vapenexport genomförs. Denna kontroll har resulterat i ett initiativbetänkande, en icke-bindande uppmaning till EU-kommissionen, hur Europaparlamentet vill att reglerna kring vapenexporten ska ses över.

En av punkterna i betänkandet är att parlamentet vill se en sanktionsmöjlighet mot länder som inte rapporterar in och därmed inte följer det gemensamma regelverket.

– Om vi har ett gemensamt regelverk och länder bryter mot det som vissa nu gör bör det finnas någon form av sanktionsmöjlighet. Precis som vi har på miljöområdet och de flesta områden som handlar om den inre marknaden, säger Bodil Valero (MP), rapportör (ansvarig parlamentsledamot), till Altinget.

Demokrati och embargo

Utöver sanktionsmöjligheten framhåller Valero också att betänkandet har med skrivningar om demokratiindikatorer och vapenembargon mot länder som anklagas för brott mot internationell humanitär rätt.

– I kriterium 2 i regelverket står det att man får inte lov att sälja vapen till länder där de kan användas för att förtrycka den egna befolkningen. Här försöker vi få in att man ska titta på situationen i landet som sådant och inte bara vad det specifika materielen ska användas till, säger Valero.

EU samlat är världens näst största exportör av vapen. De allra flesta länderna inom EU följer redan i dag det gemensamma regelverket. Tyskland, Storbritannien och Frankrike gör det dock inte.

– För industrin är det viktigt med likartade regler. Det är också bra för den svenska industrin. Det här betänkandet går i samma inriktning som den svenska lagstiftningen, säger Bodil Valero.

Moderaterna kritiska

Betänkandet röstades igenom av Europaparlamentet med röstsiffrorna 386-107. Samtidigt avstod 198 ledamöter från att rösta. Det Europeiska folkpartiets grupp (EPP) valde att lägga ned sina röster. I gruppen sitter de svenska moderaterna. Christofer Fjellner (M) säger att han är för en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Det han vänder sig emot i betänkandet är framför allt kraven på sanktioner.

– Det skulle flytta makt från Sverige till Bryssel och göra säkerhetspolitiken mer överstatlig istället för som idag, samordnande. Vi tycker inte att kommissionen eller någon annan överstatlig myndighet ska överpröva svensk säkerhetspolitik. Till syvende och sist är export av krigsmateriel en fråga om nationell säkerhetspolitik och sättet den implementeras måste avgöras av varje medlemsstat, säger han till Altinget.

Att förslaget skulle gå ut över den nationella suveräniteten är inte en åsikt som delas av Bodil Valero. Hon menar att det är en miniminivå hennes betänkande förespråkar och att det står länderna fritt att utforma sin politik utöver det.

– Det här handlar om ett regelverk som ska följas. Och att kontrollera att EU lever upp till sina egna regler. Vapen är inte vilken vara som helst utan det är något som måste kontrolleras väldigt noga för det kan ställa till sådan stor skada, säger hon.

Forrige artikel Flera säkerhetsfrågor i fokus hos EU-kommissionen Næste artikel Dieselgates vågor fortsätter slå in Dieselgates vågor fortsätter slå in
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.