EU storsatsar på Erasmus – vill tredubbla anslaget

UTBYTE. Alla EU:s institutioner älskar Erasmus. Frågan är inte om programmet för studentutbyte får en rejäl höjning av anslagen, utan hur mycket det ska höjas. Just nu slåss institutionerna om att bjuda över varandra. 

I förra veckan antog Europaparlamentet sitt förslag till budget för Erasmus+ i EU:s nästa, sjuåriga långtidsbudget. Parlamentet bräckte med råge kommissionens tidigare förslag när det gäller givmildhet till utbildningsvärlden.

Ändå hade redan kommissionen tagit i ordentligt då den i maj ifjol föreslog en fördubbling av Erasmus budget från 14,7 miljarder euro under den nuvarande budgetperioden 2014-2020 till 30 miljarder euro under 2021-2027. Det var den överlägset största ökningen för något EU-program i kommissionens totala budgetförslaget för alla områden.

 

Men Europaparlamentets bud tog alltså budgetsatsningen till en ny nivå. Traditionellt vill parlamentet ha ”mer EU” och i budgetförhandlingar mest resurser till EU. Nu tredubblade parlamentets förslag anslagen till 45 miljarder euro för Erasmus.

– Att investera i Erasmus är att investera i EU:s framtid, säger Milan Zver, slovensk kristdemokrat, som var ansvarig för parlamentets ställningstagande (rapportör).

I det parallella spåret med behandlingen i ministerrådet har EU-länderna inte kommit lika långt. De har inte enats om en ståndpunkt ännu. Budgeten för Erasmus ingår i den stora förhandlingen om EU:s totala långtidsbudget, där kommissionens förslag ligger på 1 135 miljarder euro. EU-ländernas förhandling väntas bli klar kring årsskiftet. Medlemsländerna hamnar troligen under kommissionens bud. 

Vill hålla ner kostnaden

Bland medlemsländerna hör Sverige till de minst generösa. Det beror på att Sveriges inställning i förhandlingar på alla delområden är mycket tuff. Målet är att hålla nere det svenska nettobidraget, som ändå riskerar att stiga mycket när Storbritannien lämnar EU.

– Även om Sverige har en positiv inställning till Erasmusprogrammet har vi under förhandlingarna förespråkat en restriktiv budgethållning i syfte att minska den föreslagna totala utgiftsnivån för EU-budgeten, säger Åsa Petri, utbildningsråd vid Svenska representationen i Bryssel, till Altinget.

I detta tidiga läge av förhandlingarna mellan EU-länderna vill Sverige inte nämna något belopp för Erasmus budget.

En framgångssaga sedan 1987

Sett från gräsrotsperspektiv är Erasmus en av EU:s största framgångssagor. Sedan 1987 har nio miljoner européer deltagit i utbyten i andra EU-länder för studier, praktik och kompetensutveckling.

– Erasmus visar vad integration handlar om. Det är själva kärnan i ett gränslöst Europa, sa kommissionens vice ordförande för sysselsättning Jyrki Katainen då kommissionen presenterade sitt förslag.

Erfarenheter från vistelsen i ett annat EU-land ska berika deltagarnas liv, både privat och yrkesmässigt, och ge dem bättre möjligheter på arbetsmarknaden. På ett högre plan ska Erasmus också höja kvaliteten i utbildningssystemen och stärka den europeiska dimensionen på högskolor och universitet, men också på yrkesutbildningar, vuxenutbildningar och skolor.

Sedan är det även ett uttalat politiskt syfte från EU-politikernas sida är att främja en ”europeisk identitet” genom att låta européer från olika länder lära känna varandra.

– Nästan alla som har gjort Erasmus säger att erfarenheten har gjort dem mer öppna för nya idéer och gett dem större självförtroende när det gäller sin egen förmåga, säger Milan Zver.

En folkvandring

När kommissionen dubblar budgeten i sitt förslag hoppas man att det ska tredubbla antalet personer som ger sig iväg på utbyten. Från fyra miljoner individer 2014-2020 ska det bli tolv miljoner 2021-2027.

Utbytesprogrammet för universitetsstuderande är Erasmus gamla kärna. Men kategorierna som kan delta har på senare år breddats till andra grupper, som yrkeselever, gymnasieelever, praktikanter, lärare, kursledare, ungdomsledare, idrottsledare och idrottande ungdomar.

"Elitistiskt"

Under nästa sjuåriga period ska Erasmus göras ännu bredare, enligt kommissionen. Nya former av utbyten ska tillkomma, kortare tider, växelvisa vistelser och virtuella utbyten. Kommissionen vill också satsa på nya småskaliga samarbeten, med mindre belopp och enklare regler, för att ge möjligheter till mindre skolor och andra aktörer att delta.

– Nu vill vi också göra Erasmus mer inkluderande, mer tillgängligt för folk med svagare socioekonomisk bakgrund. Det ska bemöta kritiken att Erasmus är elitistiskt, säger en tjänsteman i kommissionen till Altinget.

– Det betyder att vi måste höja bidragen för vissa grupper. Vi diskuterar fortfarande olika modeller hur det ska gå till. En faktor kan också vara kostnadsläget i landet dit man kommer, säger tjänstemannen.

Hela två tredjedelar av Erasmus budget går till utbyten för individer. Den återstående tredjedelen går till olika projekt för att knyta samman högskolor och yrkesutbildningar i olika länder. Administrativt stöd och språkträning ingår även i denna tredjedel.

Bryta ny mark

Inför de kommande sju åren har kommissionen lanserat tre nya satsningar: Europeiska universitetsnätverk, yrkeskunskapscentra och DiscoverEU.

Europeiska universitetsnätverk ska tjuvstarta en pilotfas i år och nästa år. Nätverken ska fördjupa samarbeten mellan universitet och ge en kraftig kvalitetshöjning. Helst ska europeiska nätverk kunna svinga sig upp till yttersta världstoppen. De flesta stora svenska universitet satsar på att ingå i framgångsrika nätverk. Ett exempel är Uppsalas samarbete Gent, Groningen, Göttingen och Tartu.

Givetvis är ett av syftena för nätverken att öka rörligheten mellan universitet för studenter, lärare, forskare och övrig personal. Ett annat ändamål är att förbättra språkkunskaperna. Ett tredje mycket viktigt syfte är att samordna resurser, till exempel dela på dyra forskningslaboratorier.

Yrkeskunskapscentra liknar universitetsnätverken och ska skapa knutpunkter för att förbättra utbildningar. De är tänkta att stärka det lokala och regionala samarbetet mellan aktörer inom yrkesutbildning på olika sätt, som utbildningssamordnare, arbetsgivare, kommuner, universitet och forskning.

Andra mål är att yrkesutbildningar ska vidareutvecklas och samarbeten över EU:s inre gränser ska främjas.

Sverige skeptiska till tågluffandet

DiscoverEU ska återuppliva gamla interrails tågluffande. 18-åringar ska få gratis tågresor inom EU i upp till en månad. Avsikten är att unga ska åka kors och tvärs och upptäcka Europas mångfald och kulturarv.

Kommissionen är mäkta nöjd med hur rätt i tiden man har hamnat med valet av transportmedel, mitt i klimatdebatten om flygets utsläpp. (Undantag från tåg görs för resor till och från öar och mycket avlägsna platser.)

Av dessa tre nya initiativ är Sverige positiv till universitetsnätverk och yrkeskunskapscentra, men skeptisk till DiscoverEU. Lärandesyftet med tågluffande hit och dit i Europa är inte tydligt, tycker Sverige.

Mer Erasmus åt alla

Hur lyckas då Europaparlamentet med en trippelhöjning av anslagen i sitt förslag? Parlamentet har inga egna projekt som man vill sjösätta, som skulle kosta extra pengar. I stället når parlamentet upp till 45 miljarder euro genom att satsa betydligt mer på samma områden som kommissionen redan vill ge en riklig påfyllning.

Parlamentets ambition är att nå ännu fler, att alla unga ska ha chansen till åtminstone en sponsrad vistelse i ett annat EU-land genom Erasmus. Det betyder bland annat mer stöd till socioekonomiska svaga.

"Förändrade mitt liv"

Erasmus är ett effektivt verktyg för att vinna européers hjärtan, sa Jyrki Katainen. Det fungerade på honom. Förutom att vara före detta statsminister och finansminister i Finland är han också före detta Erasmusstudent vid University of Leicester.

– Erasmus förändrade mitt liv helt. Det gav mig känslan att Europa nu står öppet för mig.

Forrige artikel Växande utsläpp i Sveriges handlade sektor Växande utsläpp i Sveriges handlade sektor Næste artikel Delade meningar om grön styrning av jordbruket Delade meningar om grön styrning av jordbruket
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.