EU-minister på krigsstigen: ”Ungern har inga ärliga avsikter”

Det har stormat rejält i Europapolitiken sedan moderaten Jessica Rosencrantz för ett år sedan klev på jobbet som EU-minister.
Med Rysslands krig mot Ukraina som bara fortsätter och med en ny amerikansk president som vänt upp och ner på de transatlantiska relationerna har unionens motståndskraft satts på hårt prov.
– Vi har en ökad insikt i Europa om att vi måste stärka vår egen försvarsförmåga, att vi måste stärka vår egen konkurrenskraft och att vi måste gå från ord till handling i alla de här viktiga frågorna, säger Jessica Rosencrantz.Det är uppenbart att Ungern inte har några ärliga avsikter när det gäller att samarbeta på ett rimligt sätt
Jessica Rosencrantz
EU-minister (M)
– Det har varit väldigt kännetecknande för det här året: Att Europapolitiken på många sätt har varit i epicentrum för den politiska debatten. Något som ju inte var självklart för några år sedan.
Stödet till Ukraina viktigast
När Jessica Rosencrantz för ett år sedan utnämndes till EU-minister – efter att hennes företrädare, Jessika Roswall, hoppat av jobbet för att kandidera till att bli EU-kommissionär – pekade hon ut stödet till Ukraina som den viktigaste övergripande ödesfrågan för Europa. Ett år senare är svaret detsamma.
– Vilket stöd vi ger Ukraina är vår generations främsta utmaning och någonting som kommande generationer kommer att döma oss efter. Både av moraliska skäl men också för att ukrainarna inte bara strider för sin egen fred och frihet utan för allas vår säkerhet i Europa, säger ministern.
Rent konkret för Rosencrantz egen del handlar stödet om att, inom kretsen av unionens EU-ministrar, driva på för Ukrainas väg till ett EU-medlemskap. Här har Ukraina levererat på de krav som EU ställt och unionen står nu redo att inleda det första kapitlet i medlemsförhandlingarna.
– Ukraina gjort precis det vi har begärt av dem, men Ungern blockerar ändå. Här tror jag att vi behöver ökad press på Ungern, att det här helt enkelt inte är acceptabelt. Det är uppenbart att Ungern inte har några ärliga avsikter när det gäller att samarbeta på ett rimligt sätt i en process som borde med alla rimliga mått få fortsätta, säger Rosencrantz som också tycker att det skadar tilltron till EU när man inte håller sig till processens regler.
I dagarna meddelade det danska ordförandeskapet, som just nu leder arbetet i ministerrådet, att man vill kringgå gängse procedurer kring att klara av ett förhandlingskapitel i taget och istället göra EU redo att förhandla alla kluster på en gång när Ungern väl lyfter sitt veto. Ett förslag som Jessica Rosencrantz ställer sig bakom.Ukraina gjort precis det vi har begärt av dem, men Ungern blockerar ändå. Här tror jag att vi behöver ökad press på Ungern
Jessica Rosencrantz
EU-minister (M)
– Vi stödjer alla förslag som innebär att förhandlingarna går framåt, inklusive det arbete som fortsätter på teknisk nivå för att förbereda öppningen av så många kluster som möjligt. Sveriges prioritering nu är att öka trycket på Ungern.
Det är dock inte bara Ukraina som knackar på dörren till unionen – hela tio länder står i dag i EU:s väntrum. Här är det viktigt att göra framsteg när länderna lever upp till kraven säger Jessica Rosencrantz.
– Utvidgning är nu vårt främsta verktyg för att verkligen ena Europa och skapa större stabilitet och säkerhet på vår kontinent.
Pengar ska sätta press på Ungern
Även i Jessica Rosencrantz andra hjärtefråga – respekten för rättsstatens principer – spelar Ungern en central roll i att kasta grus i systemet genom att inskränka mediernas frihet och civilsamhällets verksamhet, begränsa hbtqi-personers rättigheter, och systematiskt försvaga domstolarnas och rättsväsendets oberoende.
Här jobbar man från svenskt håll ”med både pengar, process och politik” för att göra skillnad i Ungern. Inte minst vill EU-ministern ta till med hårdhandskarna där det svider mest för ungrarna: Pengarna.Det också handlar om att vi inte kan försvara för våra skattebetalare varför vi ska skicka pengar till ett land som bryter mot viktiga principer i EU
Jessica Rosencrantz
EU-minister (M)
Redan på sitt första ministermöte i Bryssel gick Rosencrantz hårt ut i frågan när hon tillsammans med Finland lade fram ett förslag om att stärka kontrollen av rättsstatens principer i medlemsländerna genom att ännu hårdare villkora EU-pengar.
Förslaget har nu fått genomslag i EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för unionen som lades fram i somras.
– Vi håller på att analysera om vi vill se ännu mer. Men det är redan en väldigt kraftfull och tydlig konditionalitet kopplat till rättsstaten som kommissionen föreslår, säger Rosencrantz.
Från att ibland ha känt sig lite ensamma i att driva frågan uppfattar nu ministern att vinden börjar vända, i takt med att ”Ungern blir ett allt mer uppenbart problem i de här sammanhangen” – och att man ser utmaningar även i andra länder.
– Fler inser att vi behöver skärpa de här verktygen. Och att det också handlar om att vi inte kan försvara för våra skattebetalare varför vi ska skicka pengar till ett land som bryter mot viktiga principer i EU. Frågan är även viktig när det gäller just EU:s utvidgning eftersom vi måste hålla rent själva, särskilt när vi kräver det av kandidatländer som vill gå med i vår union.
Laddar för budgetfight
Just EU:s långtidsbudget kommer att vara en fråga som Jessica Rosencrantz kommer att ägna mycket tid åt det kommande året. Förslaget som kommissionen lade fram i somras håller just nu på att nagelfaras i alla medlemsländer. Under hösten inleds tekniska förhandlingar om förslaget och frågan ska upp på flera av höstens rådsmöten mellan EU-ministrarna.
Från svenskt håll finns det flera saker som man välkomnar i förslaget – bland annat just den starkare kopplingen mellan utbetalning av pengar och respekten för rättsstatens principer men även större fokus på säkerhet och konkurrenskraft.
Vad man inte är nöjd med är däremot omfattningen.
”För stor” tycker EU-ministern som i förhandlingarna kommer att kräva att nya satsningar på bland annat försvar finansieras genom omprioriteringar.
– Vi behöver en bättre budget. Inte en större.
EU i valrörelsen
Om ett år – den 13 september 2026 – är det riksdagsval. Vilken plats kommer EU-frågorna att ta i Moderaternas valrörelse?
Jessica Rosencrantz pekar på att man brukar säga att nationella valrörelser inte handlar om internationell politik i huvudsak – men att den väldigt turbulenta omvärld vi har gör att internationella frågor kommer att spela stor roll.
– Givet att vi har krig på vår kontinent, givet att vi har en osäkerhet i den transatlantiska relationen och här tror jag det blir väldigt viktigt att också prata om vad vi kan göra gemensamt i EU.Vi behöver en bättre budget. Inte en större
Jessica Rosencrantz
EU-minister (M)
Ministern understryker också att EU-politik ju faktiskt är inrikespolitik. Klimatfrågan, den organiserade brottsligheten och migrationen är några exempel på frågor som kräver arbete över nationsgränserna.
– Här tror jag att det finns en plats för EU-frågorna när man binder ihop det med den nationella agendan, eftersom vi alltid måste jobba på båda nivåerna.
Exakt vilka EU-frågor som Moderaterna kommer att driva i valrörelsen tycker hon är för tidigt att säga.
– Men att säkerhetsfrågorna och frågorna om konkurrenskraft och om trygghet kommer att stå i fokus, det är jag rätt övertygad om.
Da capo på ministerposten?
Nyligen meddelade Jessica Rosencrantz att hon kandiderar till riksdagen i nästa års val. Huruvida hon vill fortsätta som EU-minister om valet går Moderaternas väg vill hon dock inte svara på idag.
– Jag har verkligen fullt fokus på det fantastiskt roliga och, känner jag, förpliktigande uppdrag som jag har idag och har stort fokus på att göra så mycket jag bara kan under det här kommande året med att få genomslag för svenska prioriteringar och frågor som är viktiga för Sverige. Sen får vi se vad som händer efter valdagen.
















