EU-kritik om het bomarknad avfärdas av regeringen

Det börjar kännas igen. Sverige har de senaste åren fått återkommande kritik från kommissionen för “makroekonomiska obalanser”. Rent konkret är det bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning som är i skottgluggen.

I vanlig ordning tackar regeringen också för rekommendationerna men har inte för avsikt att följa dem.

– Det är regeringens inställning, och den delas brett i riksdagen, att det är ytterst upp till parlamentet i medlemsländerna att besluta hur politiken ska utformas på hemmaplan, säger Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S).

Hushållens skuldsättning

Det kommissionen menar att Sverige bör göra för att minska hushållens skuldsättning är att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på bolån eller höja fastighetsskatten. Men Karolina Ekholm menar att utlåningen till hushållen har stabiliserats och att regeringen tillsammans med Finansinspektionen (Fi) har vidtagit åtgärder de senaste åren så som bolånetak, skärpta amorteringskrav och ett förtydligande av Fi:s mandat så att ytterligare åtgärder inte är aktuella just nu.

Bostadsmarknaden

Jag tror inte att någon har en bild av hur en ideal svensk bostadsmarknad skulle se ut och vilka regler som skulle omgärda den utan vi vet ungefär vad vi har i dag.

Karolina Ekholm
Statssekreterare hos Magdalena Andersson (S)

När det gäller bostadsmarknaden föreslår kommissionen en flexiblare hyressättning, att ta bort hinder för byggande och se över kapitalvinstbeskattningen. Men inte heller där avser regeringen att följa rekommendationerna. Karolina Ekholm lyfter fram att regeringen inom det området har genomfört åtgärder som syftar till ökat byggande. Bland annat nämner hon olika typer av investeringsstöd, stöd till markanpassning och upprustning av miljonprogrammen samt 22-punktsprogrammet som syftar till att försöka förenkla plan- och byggprocesser.

– Nu får vi vänta och se vad de här åtgärderna ger. Priserna har fallit. Det tycks oss inte vara rätt läge att trycka till med ytterligare åtgärder som får ned dem. Nu vill vi avvakta och se vad de åtgärder vi hittills har genomfört får för effekter, säger Ekholm.

Fi håller med kommissionen

Finansinspektionen delar kommissionens bedömningar och också slutsatserna.

– Som ekonom så är det svårt att säga nej till de här förslagen på en principiell nivå. Sedan kan man diskutera hur snabbt och att “the devil is in the details”, säger Henrik Braconier, chefsekonom Fi.

Framförallt ser FI att det är ett problem för unga att komma in på marknaden. Och att det är priserna som är den största hämskon.

– Ska köpemarknaden fungera bättre för unga så måste man se till att priserna dämpas, säger Braconier.

Blocköverskridande överenskommelser

Svenskt Näringsliv menar att bostadsbristen delvis också beror på att byggbranschen har svårt att hitta personal. Och omvänt att bostadsbristen också gör det svårare för branschen att anställa. Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, tycker att det är bra att kommissionen gör Sverige uppmärksamt på problemen men också att “hur-frågan” lämnas öppen. Där vill hon se att partierna ska komma överens om åtgärder över blockgränserna.

– Det är sorgligt att vi inte har fått någon gränsöverskridande överenskommelse om bostadssektorn och reformer där som verkligen behövs, säger Bettina Kashefi, chefsekonom Svenskt Näringsliv.

“Behövs grundlig analys”

Karolina Ekholm menar att det som gör reformer svårt på området är att det är flera faktorer som interagerar med varandra. Hon tycker att “någon borde sätta sig ned och göra en mer grundlig analys” – oklart vem denne någon skulle vara.

– Jag tror inte att någon har en bild av hur en ideal svensk bostadsmarknad skulle se ut och vilka regler som skulle omgärda den utan vi vet ungefär vad vi har i dag. Sedan har alla sina favoritreformer men hur de sedan interagerar med allting annat är höljt i dunkel. Det är naturligtvis en väldigt otillfredsställande situation, säger hon.