Prenumerera
Annons
Debatt

EU bör främja tillräcklighet i stället för tillväxt

Genomförandet av EU:s gröna giv har gått i stå, vilket visar hur utmanande det är att förena ekologiska mål med den blinda fortsatta strävan efter BNP-tillväxt. Ta exemplet energi: Siffror från Eurostat visar att EU bara under det första kvartalet 2024 importerade energiprodukter till ett värde av nästan 100 miljarder euro, skriver debattörerna.
Genomförandet av EU:s gröna giv har gått i stå, vilket visar hur utmanande det är att förena ekologiska mål med den blinda fortsatta strävan efter BNP-tillväxt. Ta exemplet energi: Siffror från Eurostat visar att EU bara under det första kvartalet 2024 importerade energiprodukter till ett värde av nästan 100 miljarder euro, skriver debattörerna.Foto: Virginia Mayo/AP/TT
20 mars 2025 kl. 04:00

D

Författare till Enough och hedersordförande i Green European Foundation, talesperson för tankesmedjan Cogito respektive senior strateg, Greenpeace

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I debatten framställs Europa ofta som den svagare parten, klämd mellan masstillverkande Kina och den högteknologiska ångvälten USA. Men situationen är mycket mer nyanserad än så.

2010-2023 hade USA en kumulativ BNP-tillväxt på 34 procent, jämfört med 18 procent i euroområdet. Kinas tillväxt har under samma period minskat jämfört med åren innan, men tillväxten i Kina har ändå varit mycket högre än i USA och EU. Så om vi bara mäter BNP verkar det onekligen som om EU släpar efter.

Men Kina har ju många andra stora problem och i USA har den ekonomiska tillväxten förvandlats till en ojämlikhetsmaskin.

Den ekonomiska tillväxtens ojämna fördelning

Forskningen visar att tillväxten i inkomst för de fattigaste i USA släpar efter BNP-expansionen, samtidigt som de rikaste upplever vinster som vida överstiger den totala ekonomiska tillväxten. Studier från Harvard visar att inkomströrligheten mellan generationerna har minskat kraftigt i USA, vilket till stor del drivs av den ekonomiska tillväxtens ojämna fördelning.

Om alla ska ha tillräckligt måste vi prioritera investeringar i infrastruktur och politik som gynnar hushåll med låga inkomster först.

Även utan hänsyn tagen till de katastrofala ekologiska konsekvenserna av vår nuvarande ekonomiska modell belyser de här trenderna en avgörande sak: BNP är ett vilseledande och otillräckligt mått för att bedöma hälsan hos ekonomier och samhällen.

Nya data indikerar att inkomstskillnaderna i Europa har varit relativt stabila under det senaste decenniet, till stor del tack vare progressiva skattesystem och effektiviteten i EU:s välfärdspolitik. Denna övergripande stabilitet döljer dock oroande underliggande trender, eftersom andelen fattiga har ökat, och de fattigaste har drabbats värst.

Beroendet av fossila bränslen måste brytas

Genomförandet av EU:s gröna giv har gått i stå, vilket visar hur utmanande det är att förena ekologiska mål med den blinda fortsatta strävan efter BNP-tillväxt. Ta exemplet energi: Siffror från Eurostat visar att EU bara under det första kvartalet 2024 importerade energiprodukter till ett värde av nästan 100 miljarder euro.

Vägen framåt är tydlig: ju snabbare Europa bryter sitt beroende av fossila bränslen genom att byta till förnybar energi, desto säkrare kommer kontinenten att bli geopolitiskt och desto mer ekonomisk frihet kommer den att ha att investera i hållbara ekonomiska sektorer.

Ju mer vi kan minska vår efterfrågan på energi, desto snabbare och enklare kommer vi att uppnå energiautonomi. Samma logik gäller för resursanvändningen: ju mindre råmaterial vi konsumerar, och ju mer vi återanvänder och återvinner, desto starkare och mer resilient blir Europas ekonomi. Dessutom bidrar denna strategi till att uppnå avgörande ekologiska mål.

Växthusgasutsläppen kan minskas med 50 procent

Den här visionen om en tillräcklighetsekonomi kombinerar effektivitet – den dominerande principen i vår nuvarande ekonomiska modell – med tillräcklighet. Den gör det möjligt för oss att bidra till en hälsosam ekonomi, en hälsosam befolkning och en hälsosam planet.

Till exempel lyfter 2022 års rapport från FN:s klimatpanel IPCC uttryckligen fram tillräcklighet som en nyckelstrategi och beskriver det som ”en uppsättning åtgärder och dagliga rutiner som undviker efterfrågan på energi, material, mark och vatten samtidigt som det ger mänskligt välbefinnande för alla inom planetens gränser.”

Jämfört med andra politiska scenarier gör tillräcklighetsstrategier det möjligt att uppnå en minskning av växthusgasutsläppen med minst 50 procent fram till 2050.

Den stora fördelen med tillräcklighetsprincipen är att den tar itu med både under- och överkonsumtion. Om alla ska ha tillräckligt måste vi prioritera investeringar i infrastruktur och politik som gynnar hushåll med låga inkomster först. Och om ingen kan få för mycket måste vi också ta itu med frågan om överdriven konsumtion bland de rikaste.

En sådan social-ekologisk välfärdsstat har två sammanlänkade mål: miljömässig hållbarhet och utrotning av alla former av social orättvisa. Den här modellen kan erbjuda ett övertygande alternativ till system som främjar auktoritarism. Denna vision beskrivs utförligt i boken Enough: Thriving Societies Beyond Growth (Green Foundation Ireland, 2025)

Sammanfattningsvis behöver Europas framtid inte definieras av strävan efter ständigt ökande BNP. I stället kan den omfamna en ekonomi baserad på tillräcklighet – som ger tillräckligt för alla, respekterar planetens gränser och bygger ett mer rättvist och motståndskraftigt samhälle. Genom att fokusera på den här visionen kan Europa återta sin position som en stark och resilient aktör i en turbulent värld.

Artikeln är skriven av

D

Dirk Holemans, Gurgîn Bakircioglu och Isadora Wronski

Författare till Enough och hedersordförande i Green European Foundation, talesperson för tankesmedjan Cogito respektive senior strateg, Greenpeace

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026