Ett enda svenskt EU-nej förra året

OMRÖSTNINGAR. Under 2016 röstade Sverige nej vid ett enda tillfälle i ministerrådet och i ett fall avstod Sverige från att rösta. Båda fallen gällde budgetfrågor.

Per-Anders Sjögren

Under åren som EU-medlem har strategin från svenska regeringar varit att försöka nå resultat via förhandlingsvägen. Först när den vägen är stängd har svenska ministrar röstat nej eller lagt ner sina röster. Under förra året föll en svensk nejröst och det gällde om EU-kommissionen skulle få ansvarsfrihet för 2014 års budget. Eftersom kommissionen alltjämt hade för många fel i sitt sätt att genomföra budgeten röstade Sverige och två andra länder nej.

I det fall där Sverige avstod handlade det om att öka anslagen för säkerhet inom EU:s institutioner. Sverige lade ner rösten och ansåg att den förstärkningen kunde ske genom omprioritering i befintlig budget. Under 2015 lämnade svenska ministrar två nejröster i rådet.

En tidigare genomgång av Altinget visar att svenska ministrar sedan 1995 har röstat nej fem gånger varje år. Undantaget var debutåret då Sverige röstade nej hela 34 gånger. Året därpå hade EU:s besluts- och förhandlingskultur satt sig hos de svenska ministrarna och då lämnades bara fyra nejröster.

Svenska regeringar, oavsett partifärg, har följt samma linje och i de fall ministrar valt att rösta nej gäller det framförallt jordbruks- och fiskepolitiken samt EU-budgeten.

Läs mer: Få svenska nej vid EU-beslut

 

Dokumentation

BESLUTSPROCESSEN-SKRIVELSE

Vad händer nu?

Skrivelsen är en genomgång över verksamheten i EU under 2016. Några  förslag läggs inte fram i den, men den kommer att bilda basen för en debatt i riksdagen senare i vår.

Skrivelse 2016/17:115



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00