DO och RFSL: Nya regler för säkerhetsprövningar kan diskriminera hbtqi-personer

Lars Arrhenius och Tawar Dabaghi
Diskrimineringsombudsman respektive generalsekreterare RFSL
Hur många säkerhetsklassade tjänster som finns i Sverige är hemligt, men de 150 000 registerkontroller Säkerhetspolisen gör årligen indikerar att det är många. Det handlar om arbeten inom exempelvis rättsväsende, transport, industri och inom offentlig förvaltning. Säkerhetsprövningar är viktiga för Sveriges säkerhet, men samtidigt måste regelverket utformas så att grundläggande rättigheter upprätthålls.
Säkerhetsprövningar går inte att granska
Att få vara sig själv och älska någon oavsett kön tillhör våra grundläggande rättigheter, men vad betyder det om en samkönad relation eller bakgrund som transperson samtidigt kan ses som en säkerhetsrisk?
Kan en homosexuell person som är obekväm att prata om relationer uppfattas som ”hemlighetsfull”? Kan en transperson bedömas som ”sårbar” om den inte berättar om vårdkontakter och juridiska processer kopplat till sin könsidentitet? En person som inte godkänts vid en säkerhetsprövning vet sällan vad som påverkat bedömningen. Det går därför inte heller att granska.
I utredningen Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88), föreslås att säkerhetsprövningar ska omfatta både personliga förhållanden och en helhetsbedömning av lojalitet, pålitlighet och sårbarhet, för att avgöra om en person är lämplig ur säkerhetssynpunkt. Syftet är att göra prövningarna tydligare och mer rättssäkra, men DO ifrågasatte i sitt remissyttrande om förslagen verkligen skyddar enskilda mot diskriminerande bedömningar. Även RFSL var kritiska. Vi ser sammantaget att det nya föreslagna regelverket skapar utrymme för diskriminering.
Hbtqi-personer diskrimineras i arbetslivet
Utredningen föreslår, till exempel, att ett beslut om säkerhetsprövning ska vara skriftligt motiverat när det är till nackdel för den som prövats, men att det går att göra undantag. Det innebär att diskriminerande bedömningar kan ske utan möjlighet till insyn. Det saknas också tillräckliga möjligheter att överklaga säkerhetsprövningsbeslut. RFSL och DO välkomnar därför förslaget att rätten att överklaga föreslås utredas.
Bristande transparens och en begränsad möjlighet att överklaga riskerar att undergräva demokratiska principer om rättssäkerhet och likabehandling. Detta kan särskilt drabba bland annat hbtqi-personer, men också exempelvis personer med utländsk bakgrund eller med familjeband till utlandet.
Om inte riskerna för diskriminering vid säkerhetsprövningar beaktas riskerar exkluderingen av hbtqi-personer förstärkas
En studie från 2024 av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter visar att tio procent av hbtqi-personer i Sverige uppger att de har utsatts för diskriminering i arbetslivet. Om inte riskerna för diskriminering vid säkerhetsprövningar beaktas riskerar exkluderingen av hbtqi-personer förstärkas. Det kan också leda till att svenska arbetsplatser går miste om de bästa kandidaterna.
Bedöm inte sexuell läggning som en risk
RFSL och DO uppmanar därför regeringen att öka skyddet mot diskriminering i samband med säkerhetsprövningar genom att:
- stärka skyldigheten att motivera beslut vid säkerhetsprövningar
- snarast utreda och införa en rätt för arbetssökande att överklaga säkerhetsprövningsbeslut.
Regeringsformen fastslår att alla människor är lika inför lagen, och det offentliga Sverige ska stå upp för demokrati och alla människors lika värde och rättigheter. Det kräver rättssäkra och icke-diskriminerande regler vid säkerhetsprövningar. Ingen ska behöva tveka inför att söka ett jobb av rädsla för att könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning ska bedömas som en risk.
Nämnda personer
Insikt
Joakim Stymne67 årI dag
Tidigare generaldirektör Statistiska centralbyrån (SCB), Statens pensionsverk, statssekreterare hos dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson (M), tidigare statssekreterare hos dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Jessica Polfjärd55 år27 maj
Europaparlamentariker (M)
Johan Wullt56 år29 maj
Kommunikationschef på EU-representationen i Sverige









