Demokratin befinner sig i en global kris – Sverige måste agera 

Den globala demokratiska tillbakagången har pågått i över två decennier. Enligt V-Dem-institutet är nivån av demokrati nu nere på samma nivå som 1985. Oroväckande tendenser syns inte bara i auktoritära stater, även i USA och Europa hotas demokratiska principer, mänskliga rättigheter och civilsamhällets utrymme. I detta historiska skede krävs mer än passiv oro. Sverige måste ta ansvar och axla en global ledarroll för att försvara demokratin.

Populistiska ledare vinner val

Val i sig är ingen garanti för demokrati. De kan manipuleras och utnyttjas av auktoritära krafter, något vi sett i länder som Ryssland och Belarus där oppositionen tystats och makten cementerats. Samtidigt har vi sett en kraftig tillväxt av radikala högerpartier i Europa, och världen över vinner populistiska ledare demokratiska val, bara för att sedan montera ner de institutioner som ska skydda demokratin.

Teknologin har också blivit ett verktyg för demokratins fiender. Desinformation sprids snabbare och mer sofistikerat än någonsin, och våra samhällen är fortfarande dåligt rustade för att hantera dessa hot. Frågan vi måste ställa oss är: Vad gör vi åt det? 

I Europaparlamentet har konservativa och högerpopulistiska grupper intensifierat sina ansträngningar för att begränsa finansiering till civilsamhällesorganisationer som ägnar sig åt påverkansarbete.

I denna kontext spelar stormakter som USA och EU en avgörande roll. Men i Europaparlamentet har konservativa och högerpopulistiska grupper intensifierat sina ansträngningar för att begränsa finansiering till civilsamhällesorganisationer som ägnar sig åt påverkansarbete. Detta kan få långtgående konsekvenser för demokratin och medborgarnas möjlighet att påverka politiken i EU.

USA, som tidigare gett ett stort stöd till oberoende medier och valövervakning i flera auktoritärt styrda regioner som ett sätt att motverka desinformation och valfusk, brottas nu med egna demokratiska utmaningar. 2025 blåser det helt andra politiska vindar. 

Förändring är möjlig  

Trots den dystra utvecklingen finns ljusglimtar. I Senegal vann oppositionen makten trots försök från den sittande presidenten att klamra sig fast. Mexiko valde sin första kvinnliga president. Förändring är möjlig. Men den kommer inte av sig självt, den kräver insatser. Sverige har länge haft en tradition av att främja demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Men nu ser vi en förändring där regeringens globala engagemang är tämligen svalt. Det är dags att vända denna utveckling. 

Vi uppmanar därför den svenska regeringen att:

Visa politisk handlingskraft 

Sverige regering måste stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i alla lägen, i EU, FN och i bilaterala relationer. Vi måste vara en stark bred röst för demokrati, även när det innebär att gå emot mäktiga stater och andra där man har exempelvis affärs- eller säkerhetsintressen. Att abdikera från denna roll lämnar fältet fritt för auktoritära krafter och länder som Kina och Ryssland som bara väntar på att fylla de tomrum som uppstår.  

Låta behoven styra, inte egenintresse 

Sverige har i decennier haft en stark roll som trovärdig partner till aktivister och organisationer som verkar i världens mest repressiva miljöer där man verkligen har gjort skillnad. Regeringen måste nu tydligt visa att Sverige inte överger sitt ansvar, utan i stället stärker insatserna för demokrati och mänskliga rättigheter globalt utifrån var behovet är som störst, och inte utifrån svenskt egenintresse. 

Ta fram en svensk handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter 

Demokrati måste vara en tydlig utrikespolitisk prioritet, inte bara i ord men även i handling. En konkret handlingsplan pekar ut målen för prioriteringen, hur man ska nå dessa mål, vilka verktyg och metoder man ska använda sig av, budget, ansvarsfördelning samt hur den ska förhålla sig till och stärka de andra utrikespolitiska prioriteringarna. Denna handlingsplan bör tas fram tillsammans med civilsamhället.  

Använda svenska ambassader för att främja demokrati globalt 

Sveriges ambassader har en viktig roll att spela i demokratiarbetet, men idag saknas enhetliga riktlinjer för hur de ska stötta civilsamhället i de länder där de verkar. I stället blir det ad hoc och upp till ambassaderna själva, vilket skapar godtycklighet. Regeringen måste säkerställa att samtliga utlandsmyndigheter har gemensamma riktlinjer och ett tydligt mandat att stödja demokratirörelser och skydda människorättsförsvarare. 

Svenska folket värderar landets internationella engagemang högt. I en nyligen publicerad europeisk undersökning rankar de tillfrågade svenskarna försvaret av demokratin som det viktigaste europeiska värdet att skydda. Regeringen måste visa att den lyssnar och tar sitt ansvar för att försvara och stärka demokratin globalt.

Alternativet är att vi passivt ser på medan auktoritära krafter tar över, och det är ett scenario vi inte har råd att riskera.