Danska Europaministern: Vi måste rensa upp i EU:s regeldjungel

Regelbördan bromsar näringslivet

Europa är under press från konkurrenter i USA och Kina, bland annat på grund av vår egen regelbörda.

Vissa menar att en grönare framtid kräver fler regler. Men varför har det blivit en sanning att mer byråkrati leder till mer hållbarhet?  

Europeiska företag konkurrerar på ojämlika villkor när de är bundna av ett betydligt mer omfattande byråkratiskt system än sina globala konkurrenter.

Under hösten varnade den tidigare premiärministern Mario Draghi i en rapport om Europeiska unionens fallande konkurrenskraft:

• EU:s produktivitet ligger på 80 procent av USA:s, medan vi 1995 låg på samma nivå.
• Sedan år 2000 har den disponibla inkomsten i USA vuxit dubbelt så snabbt som i EU.
• Mellan 2019 och 2024 antog EU över 13 000 nya rättsakter, medan USA endast antog 3 500.

Denna regelbörda bromsar det europeiska näringslivet.

Lyckligtvis har kommissionen satt upp ett mål om att minska företagens administrativa bördor med 25 procent – motsvarande 280 miljarder kronor. Det är ett bra steg, men det är fortfarande en lång väg kvar.

Debatten om krångel tystas

Nyligen föreslog EU-kommissionen två så kallade omnibuspaket, som bland annat förenklar företagens rapportering kring klimat och hållbarhet. Det är en viktig och riktig prioritering!

Men vänstern gör motstånd, som om det i sig vore skadligt att ta bort regler.

När Polens premiärminister Donald Tusk nyligen uttalade ordet ”avreglering” väckte det stor uppståndelse i Europaparlamentet.

Det påminner om debatten om migrationspolitiken under 1990- och 2000-talen. Då bemöttes all kritik mot oreglerad invandring med skam och fördömande. I dag vet vi att problemet var verkligt.

Nu ser vi samma försök att tysta debatten om krångel, byråkrati och bördor för det europeiska näringslivet.

Vissa menar att en grönare framtid kräver fler regler. Men varför har det blivit en sanning att mer byråkrati leder till mer hållbarhet?

Jag har nyligen besökt ett stort entreprenadföretag i västra Jylland som lagt nästan en halv miljon kronor och 400 arbetstimmar på att förbereda sig för den kommande hållbarhetsregleringen. Slöseri med både pengar och arbetstid.

Skilj på nödvändig reglering och skadlig överreglering

Självklart är inte all lagstiftning dålig. Gemensamma standarder som avlägsnar hinder mellan länder är något positivt. Regler som skyddar konsumenter mot bedrägeri eller säkerställer hälsa och säkerhet är nödvändiga.

Men vi måste kunna skilja mellan nödvändig reglering och skadlig överreglering.  

Men vi måste kunna skilja mellan nödvändig reglering och skadlig överreglering.

Dansk Erhverv har räknat ut att danskt näringsliv årligen lägger 90 000 årsarbetskrafter – motsvarande 49 miljarder kronor – på att följa lagstiftning.

Många av dessa bördor har tillkommit under de senaste åren.

Vi kan inte reglera bort alla problem. Men politiker svarar ofta på varje problem med fler regler och mer pappersarbete.

Denna tendens måste stoppas, och vissa av de regler som införts måste rullas tillbaka.

Annars kvävs våra företag – och vår välfärd. Europa riskerar att bli en förlorarregion.

Det får inte ske.

För att säkra Europas framtida konkurrenskraft och välstånd måste vi kunna kalla en spade för en spade. Vi måste våga tala om avreglering – och agera nu.

fotnot: Artikeln har översatts med skribentens medgivande från altinget.dk.